– Men ingen blir utan hjälp. Istället för personlig assistans kan det handla om hemtjänst, gruppboende eller andra åtgärder för de sju som fick avslag, säger Ann Wennerkull, verksamhetsområdeschef för kommunens stöd till vuxna funktionsnedsatta.
LSS är en rättighetslag, men rättspraxis har förändrats över tid och gjort det svårare att få personlig assistans. Därmed har ansvaret i större utsträckning vältrats över på kommunerna.
De statliga avslagen kostade Piteå kommun tio miljoner extra för personlig assistans plus två miljoner för andra insatser, summa tolv miljoner kronor för 2017. Och mer kan det bli.
– Ja, det här är ett växande problem för alla kommuner, säger Ann Wennerkull.
När det gäller Camilla Öhlund så säger Ann Wennerkull att hon varken får eller vill kommentera enskilda ärenden. Däremot uttrycker hon förståelse för att individer som får helt eller delvis indragen personlig assistans kan vara missnöjda med beslutet.
– Vi prövar alla ärenden som Försäkringskassan sagt nej till. Men en del får också avslag av kommunen. Den som fått avslag kan överklaga så väl Försäkringskassans som kommunens beslut och få sin sak prövad i domstol, så det finns en rättssäkerhet i systemet.
Men det är svårt att få gehör. Försäkringskassan och kommunerna kan hänvisa till prejudicerande domar i högsta förvaltningsrätten.
Systemet är krångligt, men för att få statlig personlig assistans via Försäkringskassan krävs att de grundläggande behoven anses överstiga 20 timmar per vecka. Kommunerna betalar för de första 20 timmarna. Summan ligger på 307 216 kronor per individ och år.
Om staten (Försäkringskassan) sagt nej, men kommunen sagt ja till personlig assistans, så stiger kommunens kostnad till närmare två miljoner kronor per individ och år.
– Lägger vi ihop de 20 första timmarna plus alla LSS-ärenden så handlar det om över 44 miljoner kronor för Piteå kommun.
Om de grundläggande behoven anses överstiga åtta timmar, men ligga under 20 timmar per vecka så får man ja. Då ska dessa timmar räknas samman med tiden för övriga behov (exempelvis städ, tvätt, matlagning, ledsagning med mera) för att få fram det antal timmar per vecka som individen har rätt till.
Om de grundläggande behoven understiger åtta timmar per vecka blir det däremot avslag. Som i fallet med Camilla Öhlund, där de grundläggande behoven bedömdes vara 5,5 timmar.
– De som fått avslag får ändå hjälp i annan form, exempelvis via hemtjänsten.
Vad händer om hemtjänsten inte anser att det fungerar?
– Då blir vi kontaktade. Det finns särskilda förändringsblanketter för det. Då tittar vi på om det finns andra lösningar, exempelvis gruppboende, men det bygger på frivillighet, säger Ann Wennerkull.
LSS är en rättighetslag, men rättspraxis har som sagt förändrats över tid och gjort det svårare att få personlig assistans. Den 15 december ska utredningen om hur den framtida rätten till personlig assistans kan se ut vara klar. Många fruktar att förslaget ska få stora konsekvenser.
– Om dagens två huvudmän (Försäkringskassan och kommunerna) övergår till att bara vara ett kommunalt ansvar så innebär det en massiv kostnadsövervältring från stat till kommun. Hur det och många andra frågor ska lösas är upp till politikerna, säger Ann Wennerkull.