Sedan några månader tillbaka träffas ett gäng pensionerade Piteåpoliser på Ekbergs kafé. På initiativ från Kjell Sydfeldt har tisdagar klockan 10 blivit en höjdpunkt för de sammansvetsade kollegorna från förr.
– De här småpojkarna har jag haft under mina vingar en gång i tiden. Det är kul att få träffas igen och prata om gamla tider, säger Malte Leinehed, som fyller 89 år i sommar.
"Ett lag"
Han började sin karriär 1948 och vännerna brukar skoja om att det var samma år som Lennart Hallberg föddes. Kriminalinspektören gick i pension i december och för honom är det självklart att fortsätta umgås även utanför polishusets väggar.
– Vi har alltid varit ett lag, säger Hallberg.
Pensionärerna trycker under ett parasoll i hettan. Solen sliter i skinnet och Lennart Hallberg skakar på huvudet åt de extrema väderomslagen.
– Det har varit 10 grader hela juni och plötsligt är det 30. Man skulle önska att det fanns något mellan svart och vitt, säger han.
"Spydda på varandra"
Även om de gamla poliserna diskuterar vardagliga händelser halkar snacket ofta in på berättelser från förr.
Piteå Dansar och Ler går snart av stapeln och Einar Lundin minns festivalens baksida redan när den arrangerades för första gången i början av 1960-talet.
– Då hade vi polishuset i annexet till rådhuset. Det fanns två celler med trägolv utan avlopp. Där stoppade man in så mycket folk som bara gick att trycka in och så spydde dom på varandra och allting annat. Fyfan, säger Einar Lundin.
"Otrevligt jobb"
Handräckningarna för Furunäsets Mentalsjukhus är ett annat mindre trevligt minne.
– En sjuk människa är väldigt stark och har som ingen smärtkänsla. De kunde vara väldigt våldsamma och vi fick hjälpa till att sätta dem i bälte. Det var ett väldigt otrevligt jobb, men det var tvunget att göras, säger Einar Lundin som slutade sin karriär som vakthavande befäl i Piteå år 1996.
Karriären innehåller också många höjdpunkter och det bästa Einar Lundin visste var att gå fotpatrull efter Piteås gator.
– Då träffade man folk och fick stå och skratta lite grand. Hade man "Snaggen" (Sten Andersson) med sig kom man inte långt.
"Abstinens i två år"
Pensionärerna runt fikabordet beskriver kårandan i Piteå som den bästa i länet.
– Jag har jobbat i nästan hela länet men det fanns ingen polisstation som hade vår atmosfär. Våra äldre kollegor tog hand om oss och såg till att hjälpa oss fram i jobbet, säger Einar Lundin.
För några år sedan fick han möjligheten att återigen besöka stationen och träffa unga poliser.
– Jag sa att det viktigaste oavsett yrkeskår är etiken. Du ska använda ett språk som gör att du inte behöver vara vaken om nätterna på grund av något du har sagt. Pojkarna tog mig i hand för det. En polis är alltid i överläge. Samhället har gett oss det ansvaret och det gäller att använda det med förstånd.
Saknar du arbetet?
–Jag hade abstinens i två år, men nu har det gått över, säger Einar Lundin.