Stallmiljön tar fram ledaren i unga tjejer

Identitet. De ser sig själv som handlingskraftiga, kompetenta och självständiga. De hanterar levande varelser på 600 kilo och spenderar all sin fritid på sitt intresse.Forskaren Lena Forsberg kallar dem för hjältar i en kompromisslös värld. Det handlar om stalltjejerna runt om i Sverige.

Piteå2007-11-12 00:00
Lena Forsbergs licentiatuppsats handlar om ridskolor och vad den miljön innebär för unga tjejer.

Hon har kommit fram till överraskande positiva slutsatser.

- Hästtjejerna ser på sig själva som driftiga och självständiga och tycker att de tar tag i saker. Dessutom erbjuder stallmiljön en utmärkt ledarutbildning, vilket är unikt - speciellt i åldern då man faktiskt formar sin identitet.

Faran attraherar

Ledarskap blir extra viktigt då de hanterar levande varelser.

- Arbetar man med hästar som väger 600 kilo tvingas man bli bestämd, tydlig och ta på sig en ledarroll. Som stalltjej riskerar man att trampas på fötterna, man får tjuvnyp och ramlar av. Dessutom kan det hända en massa andra oförutsedda saker och den dimensionen är en viktig del av stall-livet, utmaningen attraherar.

Stallet är också till stor del en fristad från yta och utseende. Här är det handlingskraft som har betydelse.

- Man kan komma tovig i håret och knappt ha borstat tänderna. Gör man sig fin är man ändå lortig efter tio minuter, därför spelar ytan inte så stor roll. I stallet räknas kompetens och handlande.

Fritiden som fenomen

Lena Forsberg, Luleå tekniska universitet, är själv hästtjej. När hon spånade på sin uppsatside visste hon att hon ville studera fritiden som fenomen. Eftersom ridsporten låg nära till hands blev valet till slut självklart.

Hennes licentiatuppsats har fått stort genomslag.

- Visst är det kul att flicksport blir synliggjord eftersom det traditionellt mest är pojksport som får synas. Jag har bland annat blivit bjuden till morgonsofforna i tv, men har tackat nej.

Istället vill hon rikta all fokus mot uppsatsen - och på den, förhoppningsvis, fortsatta forskningen.

- Det skulle vara intressant att gå vidare och titta på om man som stalltjej får plats i övriga samhället med sin självbild, eller om man tvingas klä av sig den identiteten.

I sitt arbete har Lena Forsberg följt ridsportens utveckling i Sverige, från tiden då hästar till största delen användes inom jordbruket och militären.

- I mitten av 40-talet hade militären inte samma behov av hästarna längre. En utredning gjordes och i och med den förändrades synsättet på ridning, som blev en kvinnodominerad sport.

Militärens hästar lånades ut till ridskolor, på så sätt skulle de vara i trim om de behövdes i militärtjänst igen.

Lena Forsberg har tagit del av personliga berättelser från kvinnor som varit aktiva i stallet från 40-talet och framåt. Hon har också observerat en grupp flickor på en ridskola och senare intervjuat dem.

- När jag började titta på ämnet hade jag ingen aning om att det fanns så mycket att hämta, jag blev otroligt inspirerad av stalltjejernas go!<\c>

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om