Stålbygge gjuter mod bland företag

SSAB Tunnplåt hade kunnat köpa en nyckelfärdig lösning för drygt 100 miljoner kronor från utländska leverantörer som tyska SMS Demag eller First Alpin i Österrike. - Vi valde en annan väg. Med 25 års erfarenhet ansåg vi oss kunna projektera uppgraderingen av sträng 4 själva. Med facit i hand var det helt rätt, förklarar Haraldson. Hela 86 procent av de totala inköpen på drygt 70 miljoner kronor gjordes från Norrbottniska företag. <h3>Billigare lösning</h3>- De har tävlat om jobben och visat sig klara konkurrensen kompetens-, kvalitets- och prismässigt. Vi har i dag en av Europas, kanske världens, modernaste stränggjutningsanläggningar som är byggd helt i egen regi med lokala underleverantörer. På köpet blev hela investeringen minst 30 miljoner kronor billigare. Prestationen betraktas som anmärkningsvärd eftersom Tyskland allmänt anses som teknikledande när det gäller modern stränggjutning av stål. Genom investeringen ökar SSAB Tunnplåt andelen ultra höghållfasta stål som efterfrågas allt mer på exportmarknaden. - På så sätt vinner vi både miljömässiga och viktmässiga fördelar, förklarar Jonny Carlzon, chef för stränggjutning 4 och 5. Det hårdare stålet innebär en stor fördel för slutkunderna. - En container blir exempelvis 200 kilo lättare. Likaså kan vikten på bilar reduceras utan försämrad hållfasthet, berättar Linda Larsson, underhållschef. Arbetet med den nya stränggjutningen omfattade totalt 160 årsarbeten och föregicks av en minitiuös planering. - Det som gjorts här har ingen tidigare lyckats med, säger Ivan Strandberg stolt. Han är vd på Scancon Industrimontage i Luleå. Ett företag som bland annat monterat 1,5 kilometer rör. <h3>Tio dagar</h3>- Utan en bra projektorganisation hade det varit omöjligt. Det mesta tillverkades i förväg. Sedan när anläggningen stoppades skulle den gamla gjutmaskinen rivas och den nya byggas upp på tio dagar. - Då måste allt stämma. Det finns inga felmarginaler, menar Strandberg. Pär Fahlman är platsansvarig vid Vattenfall Service Nord med verkstad i Bergsviken i Piteå. De har haft 30 personer i jobb på SSAB Tunnplåt. - Allting har hållit sig inom ramarna. Vi kan alla slå oss för bröstet, tycker Fahlman, som precis likt Ivan Strandberg har fått en referensanläggning som heter duga. - Det här arbetet kommer fler industrier att kika på. Totalt investerar Stålverket i Luleå för runt 200 miljoner kronor varje år. - Den takten behövs för att sköta underhållet och uppgraderingarna på bästa sätt, betonar Ragnar Alatalo, verksamhetschef. Redan planeras investeringar för totalt 130 miljoner, 70 miljoner till förbättringar på konvertersidan och 60 miljoner kronor för ändringar i ämneshallarna. <h3>Ligger bra till</h3>De norrbottniska företagen lär ligga bra till för dessa jobb. - Det finns mycket stark kunskap och lång erfarenhet hos människorna som arbetat i och omkring stålindustrin i Norrbotten. Våra egna ingenjörer, operatörer, underhållstekniker och driftspersonal har ställt kraven och bidragit med erfarenhet till den nya anläggningen. Projektledningen har sedan upphandlat den bästa tekniken från lokala leverantörer och våra egna verkstäder. De har visat sig svara upp mot krav och kvalitet mycket väl med sin kunskap. Tidplanen har följts till punkt och pricka, säger Ragnar Alatalo, verksamhetschef vid SSAB Tunnplåt i Luleå.