Micael Kemi, gatuchef i Piteå kommun, jobbar för att fler Piteåbor ska parkera i Stadsberget. Ett förslag är att införa p-avgifter på Kyrkparkeringen. "Vi vill uppnå en jämnare beläggning över hela staden", säger han. (Arkivbild)
Gatuavdelningen på Piteå kommun vill göra om Kyrkparkeringen till en renodlad betalparkering och ta bort de två gratistimmarna. Orsaken är flera. Bland annat vill avdelningen öka intäkterna och minska trycket på den populära parkeringen. Men framförallt hoppas man höja beläggningen på parkeringshuset Stadsberget bredvid.
– Det är centralt och bra läge och vi jobbar för att parkeringshuset ska användas mer, säger Micael Kemi, gatuchef i Piteå kommun.
Stadsberget har sågats av Piteåborna sedan det byggdes 2015. En undersökning 2016 visade att beläggningen som mest är 25 procent.
– Det finns ett allmänt motstånd mot att köra in i p-hus om man kan parkera på en markparkering. Tittar du på Coop och Ica Kvantum är det platserna under däcket som fylls sist, sa dåvarande kommunalrådet Peter Roslund (S).
En lösning för att den 127 miljoner dyra byggnaden inte ska stå tom blev att hyra ut parkeringar till företag och kommunala arbetsplatser. I dagsläget hyrs 70 platser ut och enligt Micael Kemi bedömer gatuavdelningen att beläggningen på de övriga 158 platserna är cirka 0 till 4 procent. Det ska jämföras med Kyrkparkeringen bredvid där beläggningen brukar vara mellan 50 och 70 procent
– Vi ser att denna beläggningsgrad håller i sig nästan hela dagen men vid lunch och efter klockan 16 ligger beläggningsgraden på cirka 90 procent, säger Micael Kemi.
Varför tror du att Stadsberget används så lite av allmänheten?
– Det kan bero på att man inte har gett det en chans. Vi jobbar för att få fler medborgare att använda det så det blir en jämn fördelning av parkeringarna i centrala stan.
Det har lyfts kritik mot att parkeringshuset är för trångt. Hur ser du på det?
– Måtten håller nationell och europeisk standard, sedan är det en egen bedömning om det är för trångt eller inte.
Gatuavdelningen hyr Stadsberget av Fastighets- och serviceförvaltningen för 5,5 miljoner kronor per år. Sedan tillkommer driftskostnader som renhållning, snöröjning och halkbekämpning – uppskattningsvis cirka 40 000 kronor per år.
– Stadsberget kostade 127 miljoner kronor att bygga och hyran går till fastighets investeringsavskrivningar. Det är något vi har fått i ramökning av kommunen och inte något vi tar från vägunderhållet, säger Micael Kemi.
Intäkterna för uthyrningen av parkeringsplatser uppgår till 381 072 kronor varav 187 632 är från olika företag och 193 440 från andra avdelningar på kommunen. Främst socialtjänsten men också fastighets- och serviceförvaltningen och barn- och utbildningsnämnden.
Att höja beläggningen på Stadsberget innebär inte per automatik mer intäkter eftersom det går att parkera gratis i två timmar. Däremot föreslås betalparkering från första minut på Kyrkparkeringen vilket skulle ge 700 000 till 1 000 000 i ökade intäkter för avdelningen som brottas med höjda kostnader för vägunderhåll.
– Vi vill uppnå en jämnare beläggning över hela staden. Ett sätt är att styra det med avgifter. Samtidigt har vi även ökade kostnader för vägunderhåll som vi måste hantera, men parkeringsavgifterna är i första hand till för att reglera beläggningen.
Stadsberget kostar mycket att hyra – det är inte aktuellt att föreslå betalparkering där också?
– Det är inte något vi har tittat på nu. Först vill vi få en jämnare beläggning över hela staden. När man fått till det kan man titta på avgifterna.