Elisabeth Öhlund städar på skolorna i Blåsmark och Hortlax. Hon är i full gång med årets storstädning på Blåsmarksskolan. Golv, väggar och tak torkas noga av och alla skrymslen och vrår som är svåråtkomliga till vardags får sig en genomgång med dammsugare och trasa. Hon har precis tömt ett klassrum på möbler och ska börja bona golvet.
– Det tar en tre-fyra dagar att bona ett golv, så det är sånt som måste göras när eleverna har lov, berättar hon.
Hon låser upp ett annat klassrum och slår upp dörren till ett rum belamrat av skolmaterial, pyssel, spel och pynt. Kartor, hörselkåpor, pennor, saxar och skolböcker trängs på skolbänkarna.
– Såhär har läraren lämnat det innan sommarlovet. Här finns det inte mycket jag kan göra. Nog håller jag det dammfritt så gott det går. Men bona golvet det får jag göra under höstlovet, säger Elisabeth Öhlund.
"Vi gör mycket"
Kritiken från kommunens miljö- och hälsoinspektör, den köper inte Elisabeth Öhlund.
– Nej, att barnens hälsa skulle stå på spel, det tror jag absolut inte, säger hon.
Hon menar att om inspektören skulle följa städpersonalen under ett år så skulle hon se hur mycket de gör.
Däremot har Elisabeth Öhlund åsikter om städfrekvensen i vissa utrymmen.
– På fritids vistas folk från sex på morgonen till sex på kvällen. Och ändå är samma städning beställd där som i övriga klassrum, där barnen bara vistas mellan halvnio och halvtre på dagarna, säger Elisabeth Öhlund.
Hon menar att det vore rimligt att utöka städningen på fritids till varje dag istället för varannan. I överlag upplever hon att hon och hennes kollegor har en bra kommunikation med utbildningsförvaltningen och att de kan påverka ganska mycket själva.
– Min dagliga städning kan jag påverka tillsammans med den övriga personalen här. Det funkar jättebra, säger hon.
Enligt Elisabeth Öhlund är de största problemen på skolorna öppna förvaringsutrymmen som samlar mycket damm.