Bokslutet för Piteå kommun landade till sist på plus 31,7 miljoner kronor, betydligt bättre än prognosen (se faktarutan).
Men samtidigt levde inte resultat upp till målet på ett resultat på mellan 2-3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
– Vi når inte det målet, men vi når målet för likviditet och vi har inga lån, så jag är ganska nöjd, vi följer budgeten, sa Peter Roslund (S), kommunalråd som dock konstaterade att fyra av nämnderna redovisar underskott, för socialnämnden handlar det om minus 25,7 miljoner kronor.
– Det är oroväckande och det kommer att krävas insatser, dels av nämnden, dels av oss som måste ge mer pengar till dem.
Kommunfullmäktige klubbade också de riktlinjer som ska gälla för budgetarbetet år 2017–2019. För att nå ett resultat på minst 34 miljoner kronor per år samt en även ge socialnämnden en ramförstärkning på 15 miljoner kronor måste övriga nämnder och styrelser göra en "generell vardagsbesparing" på 0,5 procent per år. Därutöver tillkommer ytterligare ramminskningar – socialnämnden dock undantagen även
– Vi från Centern har velat ha en sådan vardagsbesparing sedan två år tillbaka, så det har vi inga problem med, sa Majvor Sjölund (C) som också såg positivt på att socialnämnden är undantagen.
– Äntligen, det här har vi väntat på! sa Håkan Johansson (M) om vardagsbesparingarna som dock hellre hade sett att man gått på det första förslaget på 0,6 procent.
Inom ramen för de nya riktlinjerna klubbades även ett nytt ekonomiskt mål, att resultatet ska uppgå till mellan 1,5–2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, något som ger ett resultat på mellan 34-46 miljoner kronor. Här var dock inte delar av oppositionen överens med majoriteten och röster höjdes för en procentsats på mellan 2,5–3 procent istället.
Även ett nytt prioriterat mål, att Piteå år 2030 ska ha 46 000 invånare, väckte debatt (målet att Piteå kommun år 2020 ska vara 43 000 invånare kvarstår även).
– Har ni inga visioner, vi visar att vi vill växa. Det är ett tufft mål, men vi ska nå det, sa Peter Roslund.
– Nej, vi är inte visionslösa, men varför ha parallella mål. Det här tar bort fokus från år 2020, sa Håkan Johansson (M) och fick medhåll av Centern, Liberalerna och Norrbottens sjukvårdsparti.
Skol- och landsbygdspartiet och Sverigedemokraterna yrkade på återremiss.