Sedan 2006 är det tillåtet för landstingen att införa sprututbyte, men bara om kommunerna säger ja. Flera storstäder som Stockholm och Malmö, men även mindre städer som Lund, Kalmar och Kristianstad har infört den möjligheten.
De som är motståndare tycker att det är att ge upp, men det blir allt svårare att motivera en restriktiv narkotikapolitik. Dels på grund av att Sverige trots alla restriktioner har bland den högsta narkotikadödligheten i hela EU. 2014 dog 765 personer av droger.
Minska skaderisken
Sverige fick dessutom nyligen stenhård kritik av FN som anser att sprututbyte och andra insatser för missbrukare ska betraktas som mänskliga rättigheter.
Just nu ser regeringen över lagstiftningen om sprututbyten för att om möjligt komma runt kommunernas vetorätt. Folkhälsomyndigheten är inne på samma linje.
– Det handlar om att minska skaderisken. Sprututbyte är en viktig del i det arbetet. Inte minst genom att minska spridningen av hiv, hepatit B och C samt bakteriella infektioner, säger Anders Nystedt och fortsätter:
– Mot detta talar att vi inte ska underlätta för missbrukare, men som smittskyddsläkare anser jag att de positiva fördelarna är större.
Praktiska frågor
Ett moment 22 i lagstiftningen är att Sverige är ett av få länder där det är straffbart att vara påverkad av olagliga substanser.
– Jag vill inte kommentera lagstiftningen, men vi har en verklighet att förhålla oss till och då bör vi göra det bästa möjliga. Ett sprututbyte förenat med andra insatser ger oss möjligheter till samtal, motivation, stöd och en större kontroll. Det finns massor av vinster med det, säger Anders Nystedt.
Samtidigt finns det förmodligen praktiska svårigheter att genomföra sprututbytesprogram i mindre kommuner som Piteå eller för den delen Älvsbyn.
– Ja, men det är inte troligt att en missbrukare från Gällivare tar tåget ner till Luleå när hen behöver rena sprutor. Kanske behövs en "sprutbuss". Det har inletts en process, men var den leder får vi se. Kanske provar man i en pilotkommun, säger Anders Nystedt.
Ta fram underlag
Om det blir verklighet så måste hur som helst kommunerna vara med på tåget. I vart fall i väntan på ett eventuellt riksdagsbeslut som tar bort kommunernas vetorätt.
Men landstinget i Norrbotten har, som sagt, inlett en process som leds av Mats Weström, medicinsk sakkunnig i division närsjukvård.
– Jag ska ta fram ett underlag som belyser det ur olika aspekter. Ambitionen är att det ska vara klart inom någon vecka och därefter diskuteras vidare i länsstyrgruppen i december, säger Mats Weström.
I länsstyrgruppen sitter divisionscheferna för närsjukvården och länssjukvården samt fyra socialchefer från länets kommuner. Beslut i frågan ska sedan tas av både landstinget och kommmunförbundet.