Reportaget i CNN publicerades i oktober. Det handlade om att Kinas kustbevakning för första gången någonsin patrullerat Arktis. En signal om Kinas ambitioner för området samt att Kina och Ryssland förts närmare varandra.
– I Nordnorge har man känt av ryska GPS-störningar och polisen har höjt tonläget. Där påverkas man i högsta grad av ryska militära aktiviteter. Även i Norrbotten måste myndigheterna stärka säkerheten och bli mycket bättre på att hantera hybridattacker.
Sveriges regering beskrev nyligen det säkerhetspolitiska läget i Europa som det mest allvarliga sedan andra världskriget. Och det gäller inte bara terrorhot och kriget i Ukraina.
Stormakternas intresse för Arktis, där Barentsregionen ingår, blir allt starkare.
Lars Gyllenhaal lyfter en viktig händelse som beskrivits i internationell media men passerat obemärkt i Sverige.
Lars Gyllenhaal ger sin syn på den senaste tidens dramatiska utveckling inom säkerhetspolitiken. Bland annat anser Gyllenhaal att maktspelet om Arktis trappats upp betydligt efter USA:s utspel om Grönland.
– Ryssland och Kina har slutit ett avtal som i höstas ledde till att ett kinesiskt kustbevakningsfartyg patrullerade Arktis. Det är första gången i världshistorien det inträffar. Och då ska man veta att Kinas kustbevakning har förhållandevis grova vapen och ofta är inblandad i incidenter.
Maktkampen om Arktis handlar om strategiska planer och baser, kontroll över handelspassager och råvarutillgångar, exempelvis sällsynta jordartsmetaller, som beskrivs som kritiska för framtidens teknologi, samt olja och gas.
När USA:s president Donald Trump gjorde sitt utspel om att landet vill ta över Grönland handlar det i första hand om naturresurserna, anser Gyllenhaal.
– Både USA och Kina är mycket intresserade av de ovanliga metallerna.
Märkliga utspel. USA:s president Donald Trump har beskyllt Ukraina för att ha startat kriget mot Ryssland. Och när han gör anspråk på Grönland ger han sig på en allierad, eftersom Danmark tillhör Nato.
Samtidigt har Trumpadministrationen gått hårt fram med hot om handelstullar och i förhandlingar om Ukraina, där man skickat tydliga signaler om att USA:s stöd inte kan tas för givet. USA kräver ett större europeiskt ansvar för försvarsalliansen Nato.
Vidare sprider Donald Trump till synes märkliga och hotfulla påståenden, som exempelvis att Ukraina startade kriget mot Ryssland.
Är det en ny världsordning som tornar upp sig, eller är det bara förhandlingstaktik? Vilken analys har du av Trumps agerande och det som händer?
– Jag vet inte varför han säger allt knas som han säger. Det är i vissa fall helt bisarrt. Men tittar man på hur Trump historiskt betett sig så sprider han ofta kontroversiella utspel, men det blir inte alltid så radikalt när det kommer till kritan. Om han fullföljer allt som han talar om, och som applåderas i Kreml, det är ju 10 000 kronors-frågan just nu. Oavsett kan man räkna med att USA kommer att vara betydligt mindre engagerat i Europas affärer än tidigare.
Stormakternas kamp om Arktis har trappats upp efter USA:s ambitioner om att ta över Grönland blev kända.
Lars Gyllenhaal fortsätter:
– Jag tror helt klart att det kan finnas underliggande löften från rysk sida om lukrativa handelskontrakt, och att USA kan få komma tillbaka till ryska Arktis om de sköter sig. Handelsrutten till Kina är attraktiv, även om den för tillfället är lite på paus på grund av att Ryssland inte är med i den normala världshandeln. Och vid ett möte mellan USA och Ryssland i Saudiarabien nyligen diskuterade man samarbete kring energiprojekt i Arktis.
Vilka konsekvenser får sprickan i västblocket mellan USA och Europa?
– Inom Nato har USA alltid varit en hörnsten. Nu hänger allt på om Europas stater kan samordna sig. Jag vet att det redan pågår ett intensivt arbete på minst tre olika fronter, som är eftersatta. Det gäller: transportflyg, underrättelsebiten samt vapenproduktionen. Jag har visst hopp om att Europa kan kompensera.
Ryssland är djupt involverat i sitt invasionskrig i Ukraina. Det betyder att Arktisfrågan inte är i fokus för tillfället, anser Lars Gyllenhaal.
Hur farlig är utvecklingen i Europa och Arktis för Norrbotten?
– Vi ska ha klart för oss att kriget inte är så långt borta. Ukrainska drönare har angripit mål på Kolahalvön. Men Kreml är för tillfället fullt upptaget med kriget i Ukraina och utvecklingen i Mellanöstern, där det är oklart hur det blir med ryska baser i Syrien. Om Kreml känner att man uppnått stabilitet där, då kommer man fokusera på Arktis om inte den ryska ekonomin är i totalt förfall. I alla fall under närmaste året kommer gemene man här kanske inte att märka speciellt mycket. Men det finns undantag, säger Lars Gyllenhaal.
– Det gäller bland annat incidenter kring flygfarkoster och undervattensfarkoster. Blir det krockar kan det leda till en upptrappning, men blir det så mycket farligare för oss? Nja, jag är inte så säker på det.
"Om Trump nu fullföljer allt som han talar om, och som applåderas i Kreml, det är ju 10 000 kronors-frågan just nu", säger Lars Gyllenhaal.
Lars Gyllenhaal säger även att vi bör förbereda oss på ett ökat antal incidenter kring cyberattacker och hybridkrigföring, exempelvis kopplat till samhällsviktig infrastruktur och digitala nätverk.
Hybridkrigföring. I havet utanför Svalbard slutade en kabel för överföring av information från satelliter helt plötsligt att fungera för ett par år sedan.
Samtidigt som Ryssland rustat upp baser och byggt nya baser i området nära Arktis har Nato genomfört stora övningar.