"Det var väldigt varierad terräng, mycket upp och ner längs Solanderleden", säger Erik.
– Värmen var den största utmaningen, säger Erik Andersson som under den 31 maj började springa den första etappen på Solanderleden vid Kallaxheden.
Erik började springa vid klockan 12 mitt på dagen under strålande sol och 20 grader.
– Jag sprang delar av Solanderleden första gången för ett par år sedan med en kompis då vi ville pröva springa på natten. Det är något jag inte gjort tidigare och jag fastande då för att springa långt och länge, säger han och fortsätter:
– Då sprang jag ungefär åtta timmar och sedan har jag haft en vag tanke om att testa hela Solanderleden men visste inte om det var möjligt.
Tidigare har Erik fått en del erfarenhet genom att springa längre lopp och när coronapandemin ställde in loppen så kom tanken tillbaka om att springa Solanderleden.
–Jag började planera, såg distansen och insåg att det var genomförbart. Jag tänkte att jag testar så får vi se.
En utmaning var att springa i värme och strålande sol då Erik inte hunnit springa så mycket i varm temperatur.
Leden består av väldigt varierad terräng av grus och stigar och enligt honom var det mycket mer upp och ner än vad han trodde.
– Det gick bra, men det är viktigt att inte hålla ett för högt tempo för då kör man slut på kroppen. Benen blir trött men det går att fortsätta men bygger man för mycket mjölksyra är det kört.
Under tiden han sprang en väst med vätska i som han fyllde på längs vägen och hans familj hjälpte till att köra ut med energibarer och vätska.
– Efter 6-9 mil så började mina ben att bli sega och det var jobbigt att springa i teknisk terräng så jag fick vara lite gång med löpningen.
I efterhand har Erik skickat in sin tid till fastestknowntime, en webbsida som samlar in kända leder och rutter där man kan skicka in och lägga upp om man ska försöka slå någon tid.
Eftersom Erik skulle springa utan sömn så krävdes en del förberedelser för att kroppen skulle orka den långa ansträngningen.
– Det spelar ingen roll om man är duktig, klarar man inte av att springa och att få i sig energi så tar man slut efter ett tag. Det är viktigt att träna på att springa och äta så magen vänjer sig. Håller man på att springa långa pass så blir man bättre på att använda fett som förbränningsmotor istället för kolhydrater, säger han.
Grillplats vid Solanderleden.
Sprang du så länge utan sömn?
– Jag visste inte riktigt hur jag skulle göra med sömnen men jag hade planerat att ta 30 minuter vila ifall det behövdes men insåg att jag var uppe i varv men trött i kroppen så om jag skulle lagt mig ner och vila skulle jag inte ta mig upp igen, säger han.
– Det är roligt att se att man klarar det när man utsätter sig för att göra det både mentalt och fysiskt, säger Erik.