Biologen förklarar varför trÀden tÀcks av vÀv

HÀggspinnmalens spöklika vÀv har synts pÄ trÀd runt om i PiteÄ. Didrik Vanhoenacker som Àr biolog vid Naturhistoriska riksmuseet förklarar vad som ligger bakom naturfenomenet och hur det pÄverkar trÀden. "TrÀd Àr fascinerande tÄliga mot sÄdana hÀr insekter", sÀger han.

HĂ€ggspinnmalen har bland annat varit aktiv i Badhusparken.

HĂ€ggspinnmalen har bland annat varit aktiv i Badhusparken.

Foto: Axel Uddström

PiteÄ2024-07-10 03:00

 Didrik Vanhoenacker berĂ€ttar att larverna klĂ€cks redan under hösten men att de ligger kvar i sina Ă€ggskal och vĂ€ntar tills det blir vĂ„r. 

– HĂ€ggspinnmalen Ă€r ett hĂ€ftigt naturfenomen. Larverna Ă€ter pĂ„ bladen och spinner in sig i ett kollektivt skyddsnĂ€t. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir det svĂ„rare för fĂ„glar och andra insekter att komma Ă„t dem, sĂ€ger Didrik Vanhoenacker. 

Hur pĂ„verkas trĂ€den av hĂ€ggspinnmalen?  

– Det Ă€r inte sĂ„ kul för trĂ€den men de klarar sig nĂ€stan alltid och det kommer nya löv redan samma Ă„r. Har larverna bara Ă€tit pĂ„ en gren, blir det som ett skrubbsĂ„r för trĂ€det, alltsĂ„ inte skönt men inte heller farligt. DĂ€remot kan det bli vĂ€ldigt mĂ„nga larver vissa Ă„r, som Ă€ter upp alla löv. DĂ„ blir det vĂ€v i hela trĂ€det, vilket kan se vĂ€ldigt spektakulĂ€rt ut.  

"Undantaget Àr om ett trÀd Àr trött av andra anledningar, dÄ kan hÀggspinnmalen vara droppen", sÀger Didrik Vanhoenacker, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.
"Undantaget Àr om ett trÀd Àr trött av andra anledningar, dÄ kan hÀggspinnmalen vara droppen", sÀger Didrik Vanhoenacker, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Även om alla blad Ă€ts upp överlever trĂ€den att kalĂ€tas flera Ă„r i rad. Angreppen brukar upphöra efter nĂ„gra Ă„r dĂ„ parasitsteklarna som angriper hĂ€ggspinnmalens larver blivit tillrĂ€ckligt talrika.

– TrĂ€d Ă€r fascinerande tĂ„liga mot sĂ„dana hĂ€r insekter. Undantaget Ă€r om ett trĂ€d Ă€r trött av andra anledningar, dĂ„ kan hĂ€ggspinnmalen vara droppen till att trĂ€det inte orkar nĂ„got mer. 

Didrik Vanhoenacker har inte fÄtt in sÄ mÄnga rapporter frÄn PiteÄ och Norrbotten.
Didrik Vanhoenacker har inte fÄtt in sÄ mÄnga rapporter frÄn PiteÄ och Norrbotten.

Finns det nÄgra knep för att bli av med det?

– Om man ser kvistar med spinnmal i ett tidigt skede kan man bara klippa av kvisten. Ofta brukar det inte mĂ€rkas förrĂ€n de blivit större, dĂ„ kanske det inte Ă€r vĂ€rt besvĂ€ret. Ett tips Ă€r att vĂ€nta nĂ„gon vecka tills de Ă€tit klart och förpuppat sig och sedan ta bort spinnet med borste eller spola bort det.

Enligt Didrik Vanhoenacker kan det bli olika mycket frĂ„n Ă„r till Ă„r. Att de varierar i mĂ€ngd beror dels pĂ„ vĂ€dret, dels pĂ„ hur de pĂ„verkas av parasisteklar. 

– NĂ€r det Ă€r mycket hĂ€ggspinnmalslarver innebĂ€r det mycket mat för parasitsteklarna. DĂ„ blir det mĂ„nga parasitsteklar och mĂ„nga parasitsteklar gör att fĂ„ hĂ€ggspinnmalslarver överlever.

– Larverna blir efter en tid fjĂ€rilar och ser hur söta och oskyldiga ut som helst. Ett tips Ă€r att ge sig ut och spana in trĂ€den med mycket spinn och försöka fĂ„ en glimt av fjĂ€rilarna, de Ă€r sjukt snygga. Av de bilder jag sett frĂ„n PiteĂ„ i sommar verkar det vara rĂ€tt hanterbara mĂ€ngder.

TrÀden klarar för det mesta av hÀggspinnmalen.
TrÀden klarar för det mesta av hÀggspinnmalen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!