Videon är inte längre tillgänglig
Det är fem norrbottniska kommuner som gjort analysen tillsammans. Insamlingen av sopproverna gjordes under november–december 2015, Piteå och Luleå samlade in sex prover var, Älvsbyn, Boden och Kalix fyra prover var (hälften brännbart, hälften matavfall), som sedan analyserats av ett företag som enbart sysslar med sådana uppdrag.
– Totalt är det tolv ton sopor som sorterats och analyserats, säger Erika Lundström, miljö- och kvalitetschef vid Luleå renhållning.
Och på det stora hela sköter hushållen sig rätt bra, men det kan bli bättre. Faktiskt mycket bättre då det gäller hur mycket förpackningar och papper av olika slag som läggs i det brännbara. Återvinningsbart material stod för 39 procent av innehållet, ett enormt resursslöseri.
– Om alla svenska hushåll återvann bara ytterligare en plastförpackning varje månad skulle koldioxidutsläppen minska med 3 600 ton. Det motsvarar utsläppen från 1 200 bensindrivna bilar varje år, förklarar Erika Lundström.
Bland det brännbara återfanns också farligt avfall såsom batterier och lampor som definitivt inte hör hemma där. Och 20 procent matavfall som borde lagts i den bruna tunnan istället.
Av det som verkligen läggs i matavfall är 88 procent korrekt sorterat, resten är ”tankefel” som borde gå att förbättra med korrekt information;
– Vi har till exempel hittat blöjor, mat kvar i förpackningar, kattsand och spån, konstaterar Lundström.
Vad många inte vet är att när mat ska rötas till biogas och jord, så funkar det dåligt med exempelvis spån och jord som annars är naturligt komposterbart.
– Men 2011 övergick vi till rötning istället för kompostering och då måste matavfallet vara renare för att processen ska fungera ordentligt, säger Kjell Lundholm, affärsområdeschef avfall och återvinning vid Pireva.
Kollegan och miljöingenjören Jenny Bergman konstaterar att Piteborna, jämfört med den mätning som gjordes 2010, faktiskt blivit bättre på det här.
– 2010 var mängden korrekt sorterat brännbart avfall 25 procent, 2015 39 procent, en tydlig förbättring som mest beror på att andelen matavfall minskat tydligt, säger hon.
Som konsument kan man bidra till allas vår framtid genom att sortera sitt avfall och se till att det återvinningsbara inte hamnar i brännbart.
– Och minska matsvinnet! Vi kastar mat för tusentals kronor, i genomsnitt 40 kilo ätbar mat per hushåll och år, säger Jenny Bergman.
Och förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken, så är svinnet väldigt dåligt för miljön. Att producera mat belastar klimat och miljö och maten vi kastar motsvarar 500 000 ton växthusgaser, nästan lika mycket som utsläppet från 200 000 bilar.