Sommarkollo för barn från tuberkulösa hem

BARNKOLONI. Sandhals i Kopparnäs var en av många sommarkolonier i Piteåbygden. Där friska barn i åldern 7-10 år, från framförallt tuberkulösa hem, hade företräde till den så kallade dispensärskolonin. Majblommekommitten i Norrfjärden ägde och drev verksamheten under en lång följd av år.

Piteå2007-02-01 00:00
I dag finns inte mycket kvar som minner om koloniverksamheten vid Sandhals. Kvar finns ett gammalt uthus. Den tidigare disponentbostaden är riven och ersatt med en sommarstuga.

I mitten av 1930-talet blev majblommekommitten ägare av fastigheten, vilken sedan drevs under 20-talet år. Därefter hyrdes huset ut en tid. Det finns en uppgift från 1965 att ämneslärare Arne Everdahl fick disponera fastigheten för 50 kronor i månaden under sommaren. Huset såldes sedan vidare, blev öde, bytte ägare och revs sedan.

Tvåvåningsvillan bestod ursprungligen av en stor matsal, kök, isoleringsrum, personalrum samt ett sovrum innanför köket på nedre våningen. På andra våningen fanns fyra sovrum för barnen samt en mindre hall. Tvättrum var anordnade i ett uthus strax intill byggnaden.

Vatten hämtades 100 meter från byggnaden, i en brunn. Vid behov kunde huset värmas upp genom kakelugnar som fanns i samtliga sovrum och matsal.

Viktigt med viktökning

Majblommeföreningen i Norrfjärden finns inte längre. Strödda anteckningar och blanketter samt ett par anteckningsböcker finns kvar som minner om verksamheten. Inte minst då en förteckning över de betydelsefulla bidragsgivarna.

En räkenskapsbok börjar den 20 februari 1916 och avslutas år 1923. Det finns även en förteckning över de barn som vistades på kolonin åren 1936-1940. Av räkenskapsboken framgår att koloniverksamhet var igång redan 1916. Pengar användes då bland annat för verksamhet på Näsudden i Öjebyn och senare på Granön i Norrfjärden, innan det slutligen blev Sandhals i Kopparnäs.

När verksamheten inleddes i början av 1900-talet var det huvudsakliga målet att ge möjlighet för fattiga barn att få komma till en god vistelse under sommaren.

I anteckningsboken från Sandhalsperioden finns noggranna noteringar om viktförändringar för de barn som vistades vid kolonin för att få frisk luft, äta bra mat och vila upp sig efter påfrestningar och prövningar. Den som exempelvis ökat mest i vikt under sommaren 1936 hade gått upp fyra kilo. Det var viktigt att visa upp ett gott resultat för att få bidrag till fortsatt verksamhet.

Bjöds på sockerdricka

Bland kvarlämnade handlingar framgår att styrelsen 1952 bestod av Ester Norberg, ordförande, Zandra Lundgren, Ingeborg Nilsson, Karin Wiman, Gun Eriksson, kyrkoherde Torsten Nilsson och doktor Sven Grapenson.

Föreståndarinnan för Sandhals var då fröken Stina Wikman (senare gift Palmer), kokerska Hanna Forsberg och som biträden tjänstgjorde Karin Lindgren och Sigrun Johansson.

Det var också det året halmmadrasserna byttes ut mot nya madrasser.

I årsberättelsen har detta år antecknats "En stor högtid för kolonin och barnen var biskopsbesöket där ute och den alltid uppskattade färden till kyrkan där biskopen höll barngudstjänst. Efter barngudstjänsten förplägades alla barn med sockerdricka och bullar. Herrskapet Wikman bjöd även i somras på motorbåtsfärd till en holme i skärgården. Att det var jubel bland de små kan man förstå."

100-årsjubileum

1953 fick Majblommekommitten brev från Socialstyrelsen, undertecknad av Göta Rosen, med följande anmaning:

"Ansvaret för barnen vid badning får ej anförtros åt ung och oerfaren personal. Detta måtte ovillkorligen åligga vuxna, simkunniga personer".

Första majblommans riksförbund mot folksjukdomarna stiftades den 19 maj 1907 och firar således 100-årsjubileum nästa år.

För 90 år sedan bildades majblommeföreningen i Norrfjärden, som sedan sedan länge upphört. Styrelsen då bestod av Alvina Falk, ordförande, Ida Johansson, vice ordförande, Sigrid Stenberg, sekreterare, Elin Nordberg, kassör, Ida Utterström, Hilda och Augusta Åkerlund, Hilda Lundström och Anna Svanberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om