Solbränna och normer: ”Att förändra skönhetsideal tar tid”

Vilka problem finns det med att vi kopplar ihop den brunbrända kroppen med att vara hälsosam? Har skönhetsidealet sakta börjat förändras, från solariebrun till fräsch (också det ett värdeord)? " Att ändra på våra skönhetsideal tar tid och vi önskar bland annat att modeindustrin skulle ta sitt ansvar. Att låta en ljus hy vara ljus borde visa på klokskap och inte låg status", säger Britta Hedefalk, Cancerfonden.

Britta Hedefalk, kommunikatör och sjuksköterska på Cancerfonden.

Britta Hedefalk, kommunikatör och sjuksköterska på Cancerfonden.

Foto:

Piteå2014-04-19 06:00

Den här tiden på året lyser forskningsrapporterna kring solen med sin närvaro.

En säger: sola.

En säger: låt bli.

D-vitamin kontra uv-strålning.

En frisk hudfärg kontra oregelbundna fläckar och hudcancer.

Men hur farlig är solen? Och vart ligger i så fall problemet?

– Egentligen vet vi hur vi ska bete oss när vårsolen tittar fram. De flesta som solar vet att det kan vara farligt, men samtidigt har vi längtat efter sol och värme. Dessutom upplever vi det som hälsosamt att se lite brun ut, det är väldigt förknippat med sundhet, säger Britta Hedefalk, sjuksköterska och kommunikatör på Canderfonden.

Gör om för egna syften

Från Cancerfondens sida trycker man på en enkel riktlinje – ”11–15”.

– Mellan elva och tre på dagen är det lättast att bränna sig och då bör man hålla sig i skuggan. Om regler och goda råd blir för tjorviga har vi en tendens att strunta i dem – eller så gör vi om dem lite så att de passar våra egna syften. Sunt förnuft är lättare att ta till sig och vi vill inte komma med den stora pekpinnen. Visst får vi vara ute, men vi kan också njuta i skuggan – även om problemet på våren är att det ofta känns lite kallt och blåsigt där, säger Britta Hedefalk.

Strandliv norm

Det brunfräscha skönhetsidealet går rätt långt tillbaka i den svenska kulturen då det på 1920-talet blev populärt bland kultur- och modeeliten att leva strandliv vid havet.

Och har vi inte råd att åka till solen, kan vi ta solen till oss i form av brun-utan-sol-krämer och solarium.

Men vad finns det för problem med att vi kopplar ihop brun med fräsch och frisk?

– Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den har ökat exposionsartat. 2011 avled närmare femhundra personer i sjukdomen, fler än de som dog i trafiken i Sverige. Det som är så frustrerande är att det är en onödig sjukdom som beror på att vi är för mycket i solen, både på utlandssemestern och hemma, säger Britta Hedefalk.

Hon säger också att det solbruna idealet egentligen är idiotiskt:

– Vi känner oss kanske fina och fräscha här och nu, men i förlängningen ger solen oss rynkor och ytlig hudcancer – som ofta kommer i ansiktet och på öronen. Även om vi inte dör av den så lämnar den kvar fula ärr, säger hon. 

Får komplimanger

Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen låtit SCB göra en enkätundersökning om solvanor. När tvåtusen personer tillfrågades svarade 65 procent ja på påståendet ”Jag känner mig snygg när jag är brun”. 48 procent svarade att de får komplimanger när de är solbruna.

– Sakta har vi börjat förändra synen på hur djup solbrännan ska vara för att uppfattas som vacker och hälsosam – idealet att vara riktigt brun är inte lika starkt längre, säger Britta Hedefalk.

Fotomodeller

Fortfarande lägger vi dock in mycket värderingar i kommentarer och ord när de runt omkring oss fått färg från solen.

– Till och med jag som jobbar med det kommer på mig själv med att säga ”Vad fräsch du ser ut!” eller ”Vad fin du är när du fått lite färg!”. Det sitter i ryggmärgen så jag vet det är svårt, men vi får försöka hjälpa varandra, säger Britta Hedefalk.

Det bästa, säger hon, vore att ändra grundidealet.

– Där önskar vi att modeindustrin bidrog mer, till exempel genom att ljushyade modeller får vara ljusa även i reklamkampanjer och på modebilder. De för fram en norm som många gånger kanske inte ens stämmer med hur de ser ut i verkligheten, då färgen Photoshoppas fram efter fotograferingen. Att anpassa sina solvanor ska visa på klokskap och inte låg status.

Näsan mot solen

Det brukar skojas om att vi svenskar är ett märkligt folkslag. Så fort solen träder fram stannar vi upp och vänder våra bleka nosar mot strålarna och värmen.

Efter många månader av mörker är det inte så konstigt.

Solen ropar på oss.

En viss mängd solljus på huden är dessutom nödvändig för d-vitaminomsättningen i kroppen.

Ofta räcker det med tio till femton minuters sommarsol vid middagstid på armar och ansikte för de flesta ljushyade personer.

Forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet har följt 29 000 kvinnor mellan 25 och 64 år i Sydsverige under en tjugoårsperiod. De som svarade att de inte solar, varken på sommaren, utomlands eller i solarium hade dubbelt så hög risk att dö.

En av huvudhypoteserna är att kvinnor som solar undviker att få d-vitaminbrist, vilket kan provocera fram en rad olika sjukdomar.

Kompromissar med oss själva

Skönhetsidealen sitter kanske djupare rotade än vad vi är medvetna om, men när det gäller att sola vet vi egentligen hur vi ska bete oss.

Det är bara så svårt att få ihop soltörsten med sunt förnuft, och då kompromissar vi gärna.

Och även om vi kanske borde välja bort solpuder och brun-utan-sol för att förändra normen så förändras värdeorden sakta. Läderhyn och det brunbrända bleknar sakta till en gyllene ton.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om