Varje samtal till socialjouren kopplas till SOS Alarm som Piteå kommun har avtal med. Om telefonisten bedömer att ärendet inte kan vänta till nästa arbetsdag ringer den sedan upp Agnetha Eriksson (S), ordförande i socialnämnden. Hon har sedan många år tillbaka beredskap 24 timmar om dygnet – 365 dagar om året.
– Det kan vara att polisen har häktat någon som har barn. Det kan handla om ett äldreomsorgsärende eller någon som rymt från en institution. Det kan vara någon som befinner sig i nöd och inte har pengar till bussen. Allt som kommer efter att kontoret har stängt, säger hon.
Att glömma telefonen är det inte tal om.
– Det är inte så bra arbetsmiljö för en politiker att vara tillgänglig 24 timmar om dygnet. Man är aldrig ledig och det finns alltid en ängslan. Var lade jag telefonen?
För att komma till botten med arbetsmiljöproblemet beslutade socialnämnden förra fredagen att införa tjänstemannaberedskap efter årsskiftet. Det innebär att två tjänstemän på handläggarnivå har beredskap utanför normal arbetstid. En enhetschef har beredskap som stöd till handläggare.
– Det betyder inte att myndighetsutövningen försvinner. Behöver man till exempel gör ett omedelbart omhändertagande hamnar det på ordförande i nämnden. Det går inte att delegera till tjänstemännen, säger Agnetha Eriksson
Nuvarande system för att hantera situationer utanför normal arbetstid är helt oreglerat och beredskapen innebär även en bättre arbetsmiljö för socialtjänsten. Den ständiga tillgängligheten har tidigare frestat på personalen som inte kompenseras genom lön, ledighet eller annat förutom de gångar man faktiskt behöver utföra arbete.
– När det händer saker så måste vi få ut folk som jobbar. Tidigare har personalen gjort det, men det har inte funnits beredskap. Det har kanske fungerat när vi haft personal som jobbat med det här länge, men samhället förändras, säger Agnetha Eriksson.
De flesta kommuner i Sverige, 83 procent, har utbildad personal som hanterar sociala frågor utanför kontorstid. I Norrbotten är siffran 50 procent.
– Klarar andra kommuner det så borde vi klara det, säger Agnetha Eriksson.
Dagens kostnad för politikerberedskap uppgår till 160 000 kronor per år. Den försvinner och ersätts med en tjänstemannaberedskap som kostar 781 580 kronor per år. En kostnadsökning med 621 580 kronor för socialnämnden. Innan en tjänstemannaberedskap kan vara i drift behöver beslutet förankras i förvaltningen och med fackliga organisationer.