Minus 11 miljoner i februari, 16 miljoner i april, 25 miljoner i juni och 31 miljoner kronor i augusti. Socialtjänstens kostnader fortsätter att skena och budgetavvikelsen ligger nu på rekordhöga nivåer. Den senaste prognosen pekar på ett minusresultat med 36 miljoner kronor för 2017.
– Det är inte kul. Det är frustrerande för alla som ska prata innovation och verksamhetsutveckling när ekonomin hela tiden ligger som en blöt filt över hela verksamheten och för nämnden, säger Agnetha Eriksson (S), ordförande i socialnämnden i Piteå kommun.
Som PT tidigare berättat är det avdelningen för stöd och omsorg som blöder pengar. Barnutredningarna är många och bristen på socialsekreterare är stor. För att hålla lagstadgade utredningstider måste dyra konsulttjänster köpas in. Institutionsvården av både ungdomar samt vuxna missbrukare har också skenat iväg i kostnader.
Fyra ärenden om personlig assistans har överförts från Försäkringskassan till Piteå kommun och fler kommer att omprövas efter nya beslut i Högsta domstolen. Enligt Agnetha Eriksson rör det sig om fyra till fem miljoner kronor i ökade kostnader – en summa som förväntas öka ännu mer.
– Vi har inte sett slutet på det här, säger hon.
Enligt socialtjänsten belastar också migrationskostnader på cirka 4,4 miljoner kronor underskottet. Agnetha Eriksson tar som exempel att ersättningen för ett ensamkommande barn eller ungdom sänkts från 1 900 till 1 350 kronor per dygn.
– Men får du någon som är svårt traumatiserad och behöver vistas på en institution så kostar de institutionerna inga 1300 kronor. Du får lägga på några tusenlappar, säger Eriksson.
Socialförvaltningen har fått uppdraget av nämnden att redovisa aktiviteter för att åtgärda minusresultatet i budget och stärka kvalitén på verksamheten. Omsorgsavgifterna höjdes 2016 och ett förslag är att höja omsorgsavgiften med ytterligare tio procent.
– Det är ett förslag från förvaltningen och där är vi inte än, säger Agnetha Eriksson och tillägger att avgiftshöjningar inte ger några pengar.
– Avgifter kan styra bort efterfrågan, om man är krass.
Vad ska ni göra för att komma tillrätta med underskottet?
– Det går inte att göra lite mindre överallt. Det är något man måste sluta med. En kombination av det och en högre budgetram.
Har ni förslag om någon avveckling för att spara pengar?
– Om vi hade det så är det på ett så prematurt stadium så det säger jag inte. Det återkommer vi till. Det finns tankar, säger Agnetha Eriksson.