Smarta sjuksköterskor ska larma om antibiotika

Ett projekt i syfte att minska antibiotikaanvändningen inom slutenvården ska sjösättas under året. Antibiotikasmarta sjuksköterskor ska påminna läkarna om antibiotikan vid varje rond.

Under våren ska antibiotikasmarta sjuksköterskor börja jobba på ett särskilt sätt i samband med rondering vid Sunderby sjukhus. (arkivbild)

Under våren ska antibiotikasmarta sjuksköterskor börja jobba på ett särskilt sätt i samband med rondering vid Sunderby sjukhus. (arkivbild)

Foto: Maria Johansson

PITEÅ2019-03-27 19:50

Frågan ställs om något kan göras och svaret är ja, enligt Jonas Hansson, biträdande smittskyddsläkare och ordförande för Strama i Norrbotten (samverkan mot antibiotikaresistens) – åtminstone går det att bromsa utvecklingen.

Ett projekt som förhoppningsvis ska leda till en minskad antibiotikaanvändning inom slutenvården, eller åtminstone bidra till att rätt antibiotika används, är utbildandet av antibiotikasmarta sjuksköterskor.

– Det ska fungera så att sjuksköterskorna ska ha ett rondkort med korta punkter där eventuell antibiotikabehandling ska ses över vid varje rond. Som det är idag kan intravenös bredspektrumantibiotika ha satts in när patienten skrevs in och så får det fortgå i veckor. Med detta arbetssätt aktualiseras frågan varje dag till läkaren. Det bör leda till minskad användning men framför allt till att en eventuell antibiotikabehandling blir rätt, säger Jonas Hansson.

Utbildningen av sköterskor kommer att påbörjas i maj vid Sunderby sjukhus och därefter introduceras på de övriga sjukhusen längre fram i höst.

De multiresistenta bakterierna ökar hela tiden i Norrbotten och i övriga världen. I det senaste numret av Smittsant som är Region Norrbottens informationsblad för smittskydd står att: "Antibiotikaresistens är ett stort problem och bara trekvarts sekel efter den gigantiska landvinning som penicillinets medicinska användning innebar är vi med stormsteg på väg in i en dystopisk postantibiotisk era. I själva verket är det väl kanske tvärtom så att den tid vi levt i sedan 1940-talet är en slags Edens lustgård med fungerande antibiotika som vi snart kan kastas ur. Mycket av den sjukvård vi idag tar för given – intensivvård, kirurgi, cytostatika och annan immunhämmande behandling – är en omöjlighet om vi inte längre kan behandla de infektioner som patienterna ofta drabbas av. Tidigare dödliga men under antibiotikans tidevarv banala infektioner blir åter dräpare."

Antibiotikaresistens listas högt av WHO över de största hoten mot global hälsa. En amerikansk sammanställning från 2015 visade att i Indien dör omkring 58 000 barn per år på grund av antibiotikaresistens. I Thailand dog 38 000 människor totalt. I USA 23 000. ECDC rapporterade i november 2018 att 33 000 européer dör varje år på grund av infektioner med resistenta bakterier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!