Under rubriken ”Dags för en ny kommunmodell” arrangerade Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, i Piteå/Skellefteå ett seminarium för att diskutera reformer som kan göra det lättare för kommunerna att fullfölja sitt uppdrag.
Diskussionen utgick från SNS årliga konjunkturrapport som presenterades i januari och handlar om kommunernas framtid.
Kommunerna står nämligen inför stora utmaningar med en åldrande och minskande befolkning till följd av urbanisering och lägre födelsetal. Allra störst är utmaningen hos de minsta landsbygdskommunerna där allt färre ska försörja fler.
– Det medför inte bara ökade kostnader. Vi har också brist på personal. När antalet yrkesverksamma inte ökar i samma utsträckning som antalet äldre så blir det svårare att rekrytera till äldreomsorgen och andra kommunala verksamheter, säger forskaren Lovisa Persson, en av författare bakom SNS-rapporten.
Rapporten föreslår flera lösningar för att möta utmaningarna – men kommunsammanslagningar är inte en av dem. Åtminstone inte i glesbygden enligt Lovisa Persson.
– Man kan visserligen få stordriftsfördelar inom vissa områden, men man förlorar också den lokala förankringen i andra områden som man kanske skulle vilja behålla. Om man tittar på Norrlands inland kommer vi också att få jättestora kommuner till ytan om vi skulle slå samman de kommunerna.
Hon tror på ökad samverkan för att möta välfärdsutmaningarna. Ett annat förslag är så kallad asymmetrisk ansvarsfördelning.
– Det handlar om att alla kommuner i Sverige inte behöver göra allting. Då kan man flytta över områden där man vill ha stordriftsfördelar. Det skulle kunna vara specialisttjänster, men kanske också skolan där vi har sett likvärdighetsproblem för landsbygdskommunerna. Ansvaret för skolan kanske skulle kunna flyttas över till en region, staten eller någon annan sammanslagning.
Samtidigt konstaterade Lovisa Persson att det finns en risk att kommunerna höjer inkomstskatterna för att täcka det underskott som väntar. Något som hon inte tycker är rätt väg att gå.
– Vi tycker det finns andra skatter som är mer lämpliga att höja. En fastighetsskatt eller miljöskatt är mer ekonomiskt effektiv, säger Lovisa Persson och föreslår också att avgiftstaket inom förskola och äldreomsorg kan tas bort.
– På längre sikt är en höjd pensionsålder en lösning för att lösa finansieringen.