21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen blev en myndighet. Målet var att skapa en effektivare och mer flexibel organisation. En polismyndighet som är nära medborgarna och som är duktig på att ingripa mot och utreda brott. Nu är Statskontorets utvärdering av ombildningen offentlig och resultatet är slätstruket. Statskontoret konstaterar att polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad, samtidigt som utredningsverksamhetens resultat fortsatt att dala. Därtill har Polisens tillgänglighet och kontakter med medborgarna inte förbättrats.
Polisförbundets ordförande i Norrbotten, Mikael Eksholm, var skeptiskt till omorganisationen redan från början.
– För mina medlemmar ser jag inte många positiva sidor över huvud taget, säger han.
Han medger dock att för arbetsgivaren finns det fördelar med reformen. Fördelar som drabbar poliserna ute i fält.
– Arbetsskyldigheten i hela landet är en jättefördel för arbetsgivaren, men för mig som privatperson är det inte bra, säger Mikael Eksholm.
Han berättar om kollegor som kallats till Skåne i samband med flyktingvågen 2015 och om poliser som omplacerats till arbetsorter upp till fyra timmar från bostaden.
Ombildningen till en myndighet har skapat större flexibilitet i organisationen, men också längre beslutsvägar och på vissa håll bristande mandat hos polisområdeschefer.
– Det går mycket fortare att samarbeta nu och vi har fått tillgång till tekniska hjälpmedel som vi inte hade innan. Men visst är det så att vi fortfarande styrs uppifrån och vi påverkas av att vi hjälper varandra inom myndigheten, säger Kennet Vikström, lokalpolisområdeschef i Pite älvdal.
Han medger att det finns frågor där han känner att han saknar beslutsmandat.
– Beslutsmandaten har inte åkt så långt ner som jag trodde de skulle ha gjort vid den här tidpunkten. Men samtidigt är det viktigt att tillägga att i Pite älvdal har vi klarat oss jättebra, det är få som har slutat, säger han.
Att Polisen behöver bli fler är sedan länge känt. Efter omorganisationen har det skapats nya funktioner med nya uppgifter, samtidigt som organisationen totalt sett inte blivit större. Snarare tvärtom.
– Utredarna har specialiserat sig på en viss typ av brott, det innebär att de blir väldigt duktiga på det de gör. Men det tar resurser från den andra verksamheten, säger Mikael Eksholm.
Enligt honom har merparten av lokalpolisområdena ett större resursbehov än det finns personalresurser.
– Det blir helt enkelt pass som vi inte kan fylla. Vi får låna in folk eller jobba övertid. I längden blir det problematiskt, säger han.
Ett stort problem, enligt Mikael Eksholm, är att polisens kompetens i längden riskerar att urholkas när det dagliga arbetet alltid måste prioriteras först.
– Inom polisen går man många vidareutbildningar. Förhörsutbildning, vapenutbildning och så vidare. Det är viktigt för att man ska kunna fortsätta utveckla sin kompetens. Som det är just nu finns det sällan tid till att gå den typen av utbildningar, bortsett från de obligatoriska som vi måste gå varje år, säger han.
Kennet Vikström förstår frustrationen bland poliserna i yttre tjänst.
– Jag tror de upplever att de får resurssätta mycket annat. Det är från lokalpolisområdena man plockar när man rekryterar till grova brott, insatsstyrkan, brott i nära och så vidare, säger han.
Samtidigt poängterar han att Piteå, i jämförelse med många andra lokalpolisområden, lyckats upprätthålla en hög kvalitet.
– Blir man utsatt för brott i Pite älvdal så hanterar vi det fortfarande snabbt, säger Kennet Vikström.
Vikström pekar på nationella trender inom brottsligheten som ger ringar på vattnet även i Norrbotten.
– Den stora migrationsvågen, trendförändringen inom kriminaliteten, alltså att man börjat skjuta varandra istället för att attackera folk med kniv eller basebollträ. Och terrordelen har blivit mycket mer konkret än den var tidigare. Det här ställer nya krav på Polisen. Även om vi inte har så mycket av det här i Norrbotten så påverkar det oss ändå mycket.
– Vi får skicka ner utredare och poliser i yttre tjänst. Sedan får vi inte lika mycket resurser som vi egentligen vill ha och behöver, det är svårt att hävda att vi har samma situation, säger Kennet Vikström.