Skriande brist på vårdutbildade

SCB spår en skriande brist på vård- och omsorgsutbildade. Utbildas inte fler, kommer det att fattas 160 000 i vården år 2035. Ungdomarna väljer annat.

Hoppas locka fler. Rektorn Åsa Wengelin, flankerad av vårdlärarna Barbro Ögren och Irma Eriksson, hoppas att college-certifieringen på sikt ska locka fler till                               vård- och omsorgsprogrammet.

Hoppas locka fler. Rektorn Åsa Wengelin, flankerad av vårdlärarna Barbro Ögren och Irma Eriksson, hoppas att college-certifieringen på sikt ska locka fler till vård- och omsorgsprogrammet.

Foto: Gunnel Ekman

Piteå2016-04-11 19:15

Videon är inte längre tillgänglig

Vid Strömbackaskolan i Piteå tvingades man till exempel att banta antalet klasser vid vård- och omsorgsprogrammet från två till en ifjol. Vård och omsorg lockar inte de unga och antalet sökande motiverade inte två klasser.

I december kom så certifieringen till vård- och omsorgscollege, en kvalitetsstämpel på utbildningen och ett nära samarbete med arbetslivet. Helt enkelt en satsning för att locka fler studerande.

Målet var att dubbla antalet elever i årskurs ett på Vård- och omsorgsprogrammet redan hösten 2016, ett mål som inte kommer att nås.

– Rent generellt ser det ut som ifjol. Vi fyller platserna, men det blir ingen utökning någonstans, säger Tove Waara Axelsson, utvecklingsledare vid Fyrkantens gymnasiesamverkan.

– Intresset för vård och omsorg är tyvärr inte större. Än i alla fall.

Med ”än” syftar hon på just satsningen på Vård- och omsorgscollege, något som hon på sikt tror kommer att påverka positivt.

– Att vi jobbar så nära ihop med branschen och certifierar oss kommer att ge effekt, säger hon.

Det är en tro och en förhoppning som delas av programmets rektor, Åsa Wengelin:

– Absolut. Det är litet för tidigt än, men på sikt tror vi att statusen på utbildningen ska höjas och att utbildningen ska bli attraktivare.

Rektor Wengelin berättar att arbetsgivarna står i kö i maj och vill anställa eleverna, både på vikariat och fasta tjänster.

– Så jobb får de, garanterat. Sen behöver man kanske överlag förbättra anställningsvillkoren; lönerna, arbetstiderna och de delade turerna till exempel.

– Och det här med arbetskläderna. Tänk att när jag började i vården som tonåring på 70-talet, då hade vi arbetskläder, nu får man ordna det själv, säger vårdläraren Irma Eriksson.

Kollegan Barbro Ögren håller med, och hoppas att man kanske till nästa år ska kunna ha två klasser igen.

– I år blir det bara en, eller egentligen en och en halv, vi har ju ett yrkesintroduktionsprogram också, för de som inte har fullständig behörighet, säger Åsa Wengelin.

Här återfinns bland annat många invandrare, som tros bli räddningen för vården framöver. För trots att det är ett riktigt framtidsyrke, behövs många fler som utbildar sig. Ett målmedvetet rekryteringsarbete och en smått gigantisk utbildningssatsning måste till, det är alla inblandade överens om.

Stor brist på vårdpersonal

Fakta

Med nuvarande utbildningstakt väntas det saknas 160 000 vård- och omsorgsutbildade 2035

Ökar gymnasiet och Komvux utbildningarna med 50 procent fattas "bara" 105 000

Inte ens med fördubblad examination vid Komvux klaras behoven

Efterfrågan inom äldreomsorgen väntas öka kraftigt särskilt efter 2020 då den mer vårdbehövande åldersgruppen börjar växa mer än tidigare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om