Skriande brist på familjehem

INSATS. Socialförvaltningens satsning på nyrekrytering av familjehem har fått ett bra gensvar - men fler familjer behövs.- Ju fler familjer desto lättare är det att hitta rätt familj till rätt barn, säger Anna Renlund, socialsekreterare på utredningsenheten.

Piteå2007-10-18 00:00
Behovet är stort både av familjehem och kontaktfamiljer. Carin Boström, chef på individ- och familjeomsorgens utredningsenhet, säger att behovet funnits under lång tid men att det varit större eller mindre.

Rekryteringskampanjen som pågått sedan i maj har gett ett visst resultat.

- Vi har fått en del samtal från intresserade familjer men vi ser gärna att ännu fler hör av sig. Helst skulle vi vilja ha en "bank" av färdiga familjer som är utredda och klara att ta emot ett barn eller en tonåring.

Vanliga familjer

- Många tror att de måste kunna något speciellt för att vara familjehem, men vi söker alldeles vanliga familjer som har tid, ork och energi att ta emot ett barn eller tonåring i sin familj, säger socialsekreteraren Birgitta Patron som tillsammans med Anna Renlund, Maria Berglund och Linnea Gideonsson arbetar med familjehems- och kontaktfamiljsutredningar.

Processen från det första samtalet till en placering är förhållandevis lång och inbegriper bland annat en grundlig utredning av familjen och dess möjligheter att ta på sig det ansvar som en placering innebär.

När en familj hört av sig till socialförvaltningen får familjen fylla i en intresseanmälan med personuppgifter och underskrift på att handläggarna får kolla i olika register som polisregistret, försäkringskassan, kronofogden och socialregistret. Därefter bokas en tid för hembesök där familjen får information om vad det innebär att vara familjehem och om samarbetet med socialförvaltningen.

Vid hembesöket gör sig givetvis också handläggarna en bild av familjens situation och möjlighet att fungera som familjehem.

Efter det får båda parter en tid på sig att fundera om man ska gå vidare.

- Många familjer som ringer är redan ganska välinformerade och har själva redan funderat ett längre tag, konstaterar Anna Renlund.

Är familjen och handläggarna överens går man sedan vidare med en grundlig utredning med bland annat intervjuer av alla familjemedlemmar enligt den så kallade Kälvestensmodellen. Utredningen brukar omfatta 3-4 hembesök med samtal om den egna barndomen, uppväxten, nuvarande livsstil, relationer, traditioner, ekonomi, syn på olika livsfrågor och tankar om uppdraget.

Stor variation

- Att man själv haft en trasslig uppväxt är inget hinder, vi letar inte efter fläckfria familjer. Har man tvärtom haft egna problem men löst dem så har man oftast också lärt sig något värdefullt, säger Carin Boström.

- Det handlar inte om hur man har det utan om hur man tar det, konstaterar Anna Renlund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om