Infarten till Tallåsen 7 lyses upp av orangefärgade lyktor. På bron ligger några skelettdelar. Vid dörren svävar två stora halloweenspöken. Det ena börjar sjunga stämningsfullt när PT:s team närmar sig. I hallen möts vi upp av Greger Hartman, Pernilla Isaksson och Theo Pettersson, 10 år. I taket hänger stora svarta spindlar och bakom ett galler börjar en döskalle att bråka med hög röst och försöka bryta sig ut.
Nedgången till källaren är täckt av ett trådslitet svart-orange draperi. Kamouflage-mönstrade presenningar täcker väggarna och bildar en gång som leder genom och förbi olika rum, alla packade av obehagliga upplevelser. Den ena värre än den andra. När vi kommer till den svävande vålnaden som ylar i sin cell går pulsen upp i 200 och skriket av fasa går inte att stoppa.
Det behövs nerver av stål för att klara av det skräcknäste som familjen skapat i huset på Djupviken, där monster och spindlar trängs med mumier, vålnader och häxor.
Det hela började med att pappa Greger ville ordna ett ordentligt födelsekalas åt sonen Theo på hans 10-årsdag förra året. Theo fyller år den 20 december och när julen står för dörren finns det inte tid för födelsedagskalas.
– Vi bestämde oss för att fira födelsedagen i förskott istället i samband med halloween, men då kom coronan i vägen så det kalas vi skulle ha haft ifjol har vi i år istället. Vi har haft gott om tid att planera, säger Greger.
Prylarna har de beställt på nätet och köpt i de lokala butikerna. Mycket har de byggt själva. Greger gillar att bygga om saker och Pernilla har skapat figurer av tygtrasor och återvunnet material.
– Det är roligt att göra det ordentligt när man ändå gör det, säger Pernilla som helst inte går ner i källaren när Greger jobbar kväll.
Nu i helgen blir det kalas i dagarna tre. På fredagen kommer släkt och vänner, på lördagen får Theos kompisar besöka skräcknätter och på söndagen kommer grannarna. Några har redan varit där.
Nästa vecka åker allt ner i kartonger, förutom de stora figurerna, de tänker Greger ställa upp i sin mancave. Var resten ska rymmas är lite oklart.
– Vi kanske kan sälja det eller packa in det i bastun men där har vi julsakerna så det blir nog att sätta upp det på vinden, spånar Greger som förra julen byggde en snurrande julgran.