Första lördagen i april blev en mörk snöskoterdag i Norrbotten. En man i 50-årsåldern avled sent på kvällen efter en trädkollision i Överkalix.
Tidigare under dagen dog 29-årige watercrossföraren Dennis Lundkvist från Piteå efter att ha kört in i ett träd bredvid en stängd vägbom på Degerberget. Enligt kriminalkommissarie Aron Backman finns inga brottsmisstankar vid olyckan i Piteå.
– Nej, vi ser det som en tragisk olycka. Vi vet att det var motljus. Förmodligen har han fått solen i ögonen och inte upptäckt den här bommen, säger han.
LÄS OCKSÅ: ”Skoterprofilen Dennis Lundkvist omkom”
Hittills i år har fyra personer dött i snöskoterolyckor i Sverige. Fortfarande återstår en månad av intensivt åkande i inlandet och statistiken mellan 1973 och 2015 talar sitt tydliga språk. Fler riskerar att förolyckas.
– Varje år dör i genomsnitt åtta personer i skoterolyckor. Det har varierat från år till år, från en person till 19 personer, säger Jan Lindgren, utredningsledare på Trafikverket och ledamot i nationella snöskoterrådet.
Dödsolyckorna ökade under 70-, 80-, och 90-talen för att nå en högstanivå i början av 2000-talet. Mellan 1999 och 2009 dog i genomsnitt 12,8 personer varje snöskotersäsong. De senaste sex åren har dödsolyckorna minskat. I genomsnitt omkom sju personer varje säsong.
– Vi ser en svag trend att antalet olyckor minskar, säger Jan Lindgren.
Det finns 294 000 snöskotrar i Sverige och varje år registreras drygt 9 000 nya maskiner. Enligt Jan Lindgren måste det tas i beräkning
– Om man jämför antalet som dör i förhållande till antalet snöskotrar har olyckorna sjunkit ganska rejält, säger han.
Trafikverket vet hur många som dör på snöskotrar varje år. Däremot har myndigheten begränsad information om bakomliggande orsaker.
– Vi har under lång tid tyckt att det är dumt att vi saknar statistik och mer kunskap. Vi vet väldigt lite om olycksförloppen och snöskotrarna som använts, säger Jan Lindgren.
Efter dödsolyckor på väg eller järnväg utför Trafikverket en grundlig utredning av olycksplatsen och fordonet. Djupstudien används sedan som underlag i trafiksäkerhetsarbetet.
– Vi har inte haft det ansvaret när det gäller terrängkörningsolyckor. Det är en brist som vi nu har sett över. Från och med den här säsongen har vi även börjat utreda snöskoterolyckorna. Om man ska hitta på några åtgärder för att minska olyckorna är det bra att vi får veta vad som lett till dem, säger Lindgren.
Genom att studera obduktionsprotokoll från Rättsmedicinalverket i Umeå mellan 1973 och 2012 kan Trafikverket ändå se vilka som förolyckas och vad dödsorsaken är. 90 procent som förolyckas är män och medelåldern är 40 år. Flest dör till följd av trubbigt våld. Drunkning utgör en tredjedel av olyckorna.
– Den vanligaste dödsorsaken är att man slår bröstkorgen i styret eller flyger av och krockar med en sten eller träd. Det har gått för fort och så har man inte hunnit stanna för hinder, säger Jan Lindgren.
Alkohol bidrar till en stor del av dödsolyckorna. Mellan 1973 och 2006 var 67 procent alkoholpåverkade. Mellan 2006 och 2012 låg siffran på 59 procent.
– Vi ser att andelen som har alkohol i blodet har sjunkit, men det är fortfarande många, över hälften, säger Jan Lindgren.
De som var påverkade vid dödsolyckan hade en medelkoncentration på 1,8 promille alkohol i blodet, 90 procent låg över gränsen för grovt rattfylleri. Majoriteten var i åldern 50 till 59 år.
– Äldre män med hög alkoholkonsumtion är en tydlig riskgrupp, säger Lindgren.
Enligt honom är det glädjande att Nationella Snöskoterrådets enkät pekar på att attityderna till alkohol och snöskoterkörning blivit mer restriktiva – främst bland unga förare.
– När vi tittar på attityder så ser vi att alkohol och snöskoter inte är okej bland yngre snöskoterförare. Förhoppningsvis kommer olyckor med alkohol i blodet att sjunka.
Vad kan man göra för att minska dödsolyckorna med snöskoter?
– Det är viktigt att få mer kunskap och ett led i det är att Trafikverket nu utreder olyckorna. Sedan tror jag att mycket handlar om information. Vi har pratat om att förarbevisutbildningen bör bli mer inriktad på riskmedvetande.
Jan Lindgren hoppas också att hjälmtvånget som infördes vid årsskiftet ska minska de allvarliga huvudskadorna.
– Det är ett viktigt steg, även om de flesta har hjälm i dag. Vi ser att en del av dödsfallen hade kunnat undvikas med hjälm, problemet är att hälften av de personerna var alkoholpåverkade. Då kanske dom inte bryr sig om hjälm heller.