Sköna råsopar på Kåren
Konsert: Florence Valentin Plats: Kåren, Piteå Längd: 56 minuter Publik: Liten, men aktiv. Ett 40-tal kanske
Stockholmsbandet är en av de mest uppfriskande och medryckande akter som kan upplevas från en scen just nu och i deras bästa stunder är det få som slår dem på fingrarna. Det går inte att värja sig. Vare sig du hör Dexy’s Midnight Runners, Håkan Hellström, The Clash eller tidiga Uggla i den här "sörjan" så är du på rätt väg och resultatet är förstås sagolikt.
Kan man kalla socialrealism för kul så låt gå. Här finns ett underdogperspektiv och en inneboende revoltkänsla som tack vare den musikaliska förpackningen blir allt annat än svartklädd och dyster.
Titlar som "Allt dom bygger upp ska vi meja ner" och "Pokerkväll i Vårby gård" är naturligtvis femstjärniga i sig. Bakom dem vilar programförklaringen. Love Antell slår ur underläge och han slår hårt.
Bandet sparkar igång med sin tuffa "16 ton", efter Merle Travis gamla klassiker "Sixteen tons", ett härligt stomp sätter dagordningen och den fåhövdade men alerta publiken är på hugget direkt. Antell går an som en galning, och spottar ur sig texter om ett Stockholm där man "bygger ut Gallerian så ingen pundar i tunnlarna" och där bandets replokal får stryka på foten till förmån för ett lyxhotell. "Mespop" och "Biblioteksgatan" är för övrigt två av de mer populära orden.
Antell är en sköning även mellan låtarna. Han övernattar på Statt och berättar historien om hur hotellet som nytt societetshus i början på 1900-talet, prioriterat före nya vattenledningar. Tacksamt stoff till mellansnack.
"Samma vindar, samma brackor", "Upp på sociala, ner på systemet" och "Jag glömde bort att va rebell" svänger nästan av sig själva och är samtliga prov på Antells högeffektiva låtsnideri, men lika fina är svalare stunder som "Allt har ett slut". Antell är den självklara medelpunkten. Vi ska dock inte glömma att det här är en gruppanstängning. Sexmannabandet jobbar bra och jag lyfter särskilt fram Jonny Klingvalls yviga telecasterkonst och August Bergs synnerligen stilrätta trumspel.
Frontgestalten hade inför Piteåspelningen känt sig "lika lugn som Zlatan inför öppet mål" tills han kom på att det var den tjugoandra. Florence Valentin går vanligtvis hem i studentkretsar. Kårhus. Då tänker jag nationellt angelägna akter i trång och stimmig lokal. Det här blev en riktigt bra konsert inför en sorgligt liten publik.
Så jobbar vi med nyheter