SWAMPROCK. Även en gitarrhjälte som Eric Clapton har sina förebilder och en av hans största heroer sedan lång tid tillbaka har varit JJ Cale. Både hans sång, gitarrspel och låtskrivande har inspirerats stort av denna mästare av tillbakalutad coolt svängande träskrock. På "The road to Escondido" möts för första gången de både och likheterna mellan legenderna är stundtals nästan skrämmande. Speciellt röstmässigt är samstämmigheten så stor att jag börjar fundera om Clapton är en klonad yngre version av JJ Cale. Och därmed försvinner också duettkänslan i skivan, vilket i och för sig enbart är befriande. I övrigt är det här ett klockrent möte som framför allt E.C. tjänar på. Med JJ Cales låtar som grund, en Billy Preston i högform och ett helt gäng underbara gitarrister till sin hjälp får här Clapton en chans att visa att han forfarande kan rocka skönt - Cales förmåga har jag aldrig tvivlat på.
