Eleven var utredd under 2004 och hade fått diagnosen funktionshinder. Våren 2005 fick familjen en förfrågan om deras son ville deltaga i en helt ny skolform som skulle tas fram i kommunen och föräldrarna accepterade en plats varefter sonen började i en klass med fyra elever.
Ingen social träning
Under skolgången fick dock inte den funktionshindrade sonen någon riktig skolundervisning och enligt Skolverket inte heller någon social träning.Dessutom anmälde de berörda lärarna vid skolan att de egentligen saknade den kompetens som behövdes för att eleven skulle få den skolgång han hade rätt till.
Skolverket pekar vidare på att det skrevs inte något målrinriktat åtgärdsprogram för eleven- vilket rektorn för den berörda skolan var skyldig till att göra - och det första året vid skolan beskrivs som kaosartat fyllt med avstängningar och polisanmälningar.
I brev till Skolverket har Piteå kommun pekat på att från och med årskurs tre har skolan arbetat med en rad olika stödåtgärder för eleven och han har varit placerad vid två av kommunens så kallade resursskolor.
Måste svara 1 oktober
Piteå kommun hänvisar till att det har varit tätt med föräldrakontakterna och det har hållits enskilda samtal med eleven, men Skolverket är ändå inte nöjt med de åtgärder skolan vidtagit för att underlätta skolgången.I beslutet att kritisera kommunen skriver Skolverket att " de åtgärdsprogram som upprättats kan inte anses uppfylla de krav som ställs på ett åtgärdsprogram då det inte framgår hur och med vilka medel skolan avsåg att arbeta med det särskilda stödet för eleven".
Skolverket anser att arbetet för att underlätta pojkens skolgång inte bedrivits tillräckligt systematiskt.
"Det har försvårat möjligheterna att vidta adekvata och effektiva stödåtgärder. Piteå kommun har inte levt upp till författningarnas krav när det gäller skyldighet att ge särskilt stöd", summerar Skolverket den kritik Piteå kommun måste svara på senast den 1 oktober i år.