- Vi är en grupp som sällan klagar men när vi nu gör det för att situationen blivit ohållbar ses vi bara som besvärliga, det är ingen som lyssnar, säger skolsköterskorna som valt att uttala sig som grupp och inte som individer.
I Piteå kommun finns 35 skolenheter på grundskolan, plus gymnasiet, som täcks upp av lite drygt sju heltidstjänster, det innebär cirka 700 elever på varje tjänst, fördelade på flera olika skolor. Rekommendationen från Riksföreningen för skolsköterskor ligger på 400 elever/skolsköterska. "Rena drömmen", säger skolsköterskorna i Piteå.
Unga mår sämre
- Även om antalet elever i grundskolan minskar visar många rapporter att unga mår sämre och att problemen är svårare och mer komplexa. Vi måste bli fler, inte färre, för att hinna möta de elever som mår dåligt.Skolsköterskorna beskriver skolhälsovården som "elevernas företagshälsovård". Hit kommer många med huvudvärk fast problemen ofta visar sig vara något helt annat. Att gå till skolsköterskan är mer accepterat och ingen av klasskompisarna undrar över det. Skolsköterskorna framhåller vikten av "det goda samtalet" som måste få ta tid för att problemen ska komma upp till ytan.
- Men rådet vi fått från arbetsgivaren är att vi ska hålla oss till det medicinska, det psykologiska får andra ta hand om. Det är märkligt att man ställer krav på barn att de ska söka kurator och psykolog direkt när till och med vuxna söker företagshälsovården för värk i ryggen när det många gånger egentligen handlar om psykisk ohälsa.
Många åligganden
Skolsköterskornas arbetsuppgifter regleras enligt en rad lagar och föreskrifter. Varje år ska de träffa eleverna i förskoleklass, årskurs 2, årskurs 4, årskurs 7 och första året på gymnasiet för hälsosamtal. I besöken ingår även kontroll av längd, vikt, rygg samt hörsel- och synkontroll för förskoleelever. Dessutom ska alla elever i årskurs 4 och 6 vaccineras.- Bara dessa uppgifter tar mer tid än det finns arbetstimmar på ett läsår, konstaterar skolsköterskorna som vissa år tvingas skriva avvikelserapporter efter läsårets slut för att de inte hunnit med alla åligganden.
Prata mindre
Skolsköterskorna ser hälsosamtalen som ett viktigt instrument för att fånga upp elever som mår dåligt, något som socialstyrelsen också betonar. Därför känns det frustrerande när tiden inte räcker till.- Rådet vi fått av arbetsgivaren är att prata fortare och mindre med varje elev. Dessutom föreslår man att läraren ska välja ut vilka elever vi ska träffa, vilket tydligt visar att ledningen helt missat att alla elever enligt lag ska erbjudas hälsosamtal och socialstyrelsen skulle knappast godkänna att läraren väljer ut vilka elever vi ska träffa.
Inga vikarier
Hälsotalen inom yrket påverkas av den stressiga arbetssituationen. Bara under detta år har fyra av skolsköterskorna varit långtidssjukskrivna, utan att ersättas av vikarier.Flera skolsköterskor har slutat under de senaste åren och nyligen har ytterligare två sagt upp sig.
Skolsköterskorna har haft träffar med Maria Müller, barn- och utbildningschef i Piteå, och även skickat en skrivelse till politikerna i barn- och utbildningsnämnden. Grundskolans nya organisationen för elevhälsan med en gemensam verksamhetschef tycker de är bra men beklagar att verksamhetschefen Eva Morin inte sitter med i ledningsgruppen för barn- och utbildning vilket gör det svårare för henne att påverka.
- Det känns som om ingen tar oss på allvar. Nu funderar vi på att låta socialstyrelsen titta på vår situation och avgöra om den verkligen är rimlig.