Jan Ställ, förvaltningschef, är glad för ökade anslag man fått men säger att man skulle behöva mer. "Vi har kapacitet för att kunna hantera åtgärder för 50 till 55 miljoner kronor per år", säger han.
Många av kommunens skolor är byggda mellan 1960 och 1980 och enligt den byggteknik som gällde då. Byggnaderna som börjar ha många år på nacken är i behov av insatser för att kunna fortsätta användas.
Jan Ställ, förvaltningschef på fastigheter och serviceförvaltningen, tycker att man fått gehör från politiken för att renoveringar och reinvesteringar behövs och budgeten för detta har dubblerats på senare år. För 2024 är budgeten 28 miljoner, för 2025 är den 30 miljoner och för 2026 ligger budgeten på 32 miljoner kronor.
– Vi är mycket nöjda med ökade anslag och för att man priskompenserat för ökade kostnader för el, vatten/avlopp och fjärrvärme. Men det är klart att vi över tid skulle behöva mer. Vi har kapacitet för att hantera åtgärder för 50 till 55 miljoner kronor per år, vilket är den nivå jag hoppas vi kan ligga på långsiktigt, säger han.
Enligt Jan Ställ, lokalstrategen Stefan Bengtsson och fastighetschefen Kerstin Albertsson Bränn, jobbas det hårt med att hålla Piteås skolor i gott skick.
Stefan Bengtsson, lokalstrateg i Piteå Kommun, förklarar att det finns en stor reinvesteringsskuld i Piteås skolor.
– Just nu har vi en enorm puckel som vi skjuter framför oss. Det kommer att bli bättre när vi är över den, säger Stefan Bengtsson och exemplifierar med Solanderskolan, Porsnässkolan, Bergsviksskolan, Rosvikskolan, Christinaskolan och Böle, som alla är i behov av stora insatser.
Stefan Bengtsson pekar också på ett komplext pussel som behöver läggas vid en större renovering/förändring av en skola för att kunna ha skolverksamheten igång.
– Vid mindre åtgärder kan det göras under lov när eleverna inte är där men när det är större projekt måste eleverna flyttas till alternativa lokaler, säger han.
Stefan Bengtsson, lokalstrateg, Kerstin Albertsson-Bränn, avdelningschef Fastigheter och Jan Ställ, förvaltningschef, jobbar för att hålla Piteås skolor i gott skick.
Ofta placerar man eleverna i så kallade moduler och i nuläget finns 20-talet klassrum uppställda vid åtta skolor. Exempel på det är modulerna i Böle som behövs då skolan ska renoveras ordentligt och få en tillbyggnad. I Öjebyn finns moduler på Solanderområdet där mellanstadiet ska rivas på grund av svåra inomhusmiljöproblem, en ny skola ska byggas.
På Porsnässkolan beror mycket av problemen på det platta taket med invändig avvattning som lett till vattenskador, men också på att grundkonstruktionen inte är fuktsäkrad.
Efter den senaste utredningen beslutade fastighets- och serviceförvaltningen att föreslå att skolan rivs och att en ny byggs. Kostnaden för det är beräknad till 120 miljoner kronor. Det finns dock inget politiskt beslut taget i frågan.
Finns det några sorgebarn bland Piteå skolor?
– Jag skulle säga Norrmalm, Porsnäs, Rosvik och Bergsviken där det finns behov av framtida insatser säger Stefan Bengtsson.
Vilka goda exempel finns det?
– Munksund och Strömnäs.
Kerstin Albertsson-Bränn, avdelningschef Fastigheter.
Hur ser skolbeståndet ut om tio år?
– Jag ser att vi då har en minskad underhållsskuld eftersom vi förhoppningsvis kommit över puckeln vi ännu har framför oss. När vi når de uppsatta befolkningsmålen så kommer vi också att ha fler skolenheter eftersom vi då är fler medborgare, säger Kerstin Albertsson Bränn.
Var byggs nästa nya skola?
– Det blir nog i samband med stadsutvecklingen österut. Här kan det tilläggas att vi i samband med nybyggnationer tar höjd för ökat elevantal utifrån befolkningsmålet. Dimensioneringen kan variera från område till område. Ett exempel är Solanderskolan där vi dimensionerar för att kunna ta emot 20 procent fler elever från förskoleklass till årskurs 9, säger Jan Ställ.