I Utbildningsförvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2020-2022 flaggar verksamheten för att de tillfälliga lokalerna tär kraftigt på skolans ekonomi.
– Vi ser en markant ökning av antalet barn och elever i kommunen. Vi har också väldigt stora problem med inomhusmiljö och trångboddhet på många av våra enheter. Det har lett fram till att vi har ett flertal tillfälliga lokallösningar, säger skolchefen Malin Westling.
I dagsläget måste Utbildningsförvaltningen bekosta modulerna med sin redan hårt ansträngda driftsbudget.
– De här tillfälliga lokallösningarna är oerhört problematiska för oss. Vi behöver öka takten på investeringarna och vi behöver också få ekonomisk stöttning för att hantera de tillfälliga lokallösningarna. Vi tycker inte det är rätt att det ska tas från läromedel eller personal, säger Malin Westling.
Därför begär hon nu tre miljoner kronor per år i ökad driftsbudget för att finansiera tillfälliga lokaler. Dessutom föreslås en kraftigt höjd investeringstakt för att på sikt kunna fasa ut en del av skolmodulerna.
– Vi får ungefär 45 miljoner kronor årligen till investeringar, men vi ser inte att det kommer att räcka. Vi behöver 73,8 miljoner kronor för 2020 om vi ska ha en chans att tillhandahålla lämpliga lokaler, säger Leehau Li Nilsson, ekonomiansvarig på Utbildningsförvaltningen.
Och inte ens det räcker på långa vägar.
– Men mer än så hinner vi inte upparbeta, säger Malin Westling.
Dessutom äskar förvaltningen pengar för att klara av de stundande elevökningarna. Det handlar om 4,2 miljoner kronor 2020 och 16,2 miljoner per år under 2021 och 2022.