Skolfrågan i Piteå har länge varit en het potatis – detta med anledning av den skolstrukturutredning som pågått och skapat stor oro i byarna. Efter två remissrundor och medborgardialoger har förändringar från ursprungsförslagen skett och till sist bestod slutrapporten av två policydokument – "Modell för attraktiv skola i Piteå kommun" och "Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun".
I de två modellerna fastställs ett antal "framgångsfaktorer" som ska gälla i kommunen framöver:
– En skolenhet med åk F till 3 bör ha 60 elever eller fler.
– En skolenhet med åk 4-6 bör ha 100 elever eller fler.
– En skolenhet med åk 7-9 bör ha 180 elever eller fler.
– Alla elever bör kunna gå F- åk 9 i samma kommundel.
– I förskolan ska det vara 15 elever/barngrupp. Det ska också finnas en barngrupp i varje område.
I går var det dags för modellerna att klubbas av kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden ska sedan besluta mer i detalj kring hur verksamheten ska organiseras. Alltså i klartext ta beslut om någon eller några skolorna ska läggas ner. De tre som uppges vara i farozonen finns i Hemmingsmark, Alterdalen och Lillpite.
Ville ha återremiss
Helena Stenberg (S), menade dock att dokumenten varken handlade om besparingar, byaskolornas vara eller icke vara eller om att utarbeta en "landsbygdsstrategi".
– Det handlar om att använda de resurser vi har på bästa sätt för att få bästa möjliga kvalité, sa kommunalrådet som fick medhåll av barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola (S).
– Det handlar om att göra kloka omfördelningar, vi har en budget att förhålla oss till, sa Rahkola som kritiserade alliansen för att bara "säga nej" och inte komma med egna förslag.
– Men nu verkar ni ha hittat en gemensam linje: "Vi säger nej till alla modeller". Jag har förståelse för att man säger nej, men det är inte för byarnas bästa vi har skolorna!
Alliansens partier, norrbottens sjukvårdsparti och miljöpartiet yrkade dock på återremiss av sex olika anledningar, men i grunden handlade det om att man efterlyste konsekvensanalyser av vad eventuella nedläggningar av skolorna skulle innebära för byarna.
– Vad blir det för kvalité för de mindre barnen att skumpa omkring i skolbuss istället för att sitta på skolan och lära sig någonting, menade Majvor Sjölund (C), som tyckte att beslutsunderlaget var för dåligt och ville se en utredning av konsekvenserna för hela kommunen.
– Frågan är större än en pedagogisk fråga, sa Lage Hortlund (M) som också vänder sig emot att de 13 politikerna i BUN nu får mandat att fatta beslut om eventuella skolnedäggningar.
– Skolan är byns hjärta, läggs en skola ner blir det aldrig som det var förr, ansåg Åke Forslund (FP)
– Ur ett landsbygdsperspektiv har skolorna en särskild betydelse, sa Ann-Louise Hagström (MP)
– Ingen säger det rent ut, men det handlar om nedläggning av tre skolor, sa Johnny Åström (NS)
Peter Roslund (S), kommunalråd förstod dock inte kritiken.
– Det vi gör är ju att säkrar upp landsbygden, sa han och menade att med policydokumenten kan inte BUN agera som de vill.
På håret
Till sist blev det dags för omröstning och med 35 " ja" från S och V mot 15 "nej" från alliansen, NS och MP blev beslutet att avgöra ärendet "i dag" (hade oppositionen fått 17 röster hade det blivit minoritetsåterremiss).
Frågan blev sedan om modellerna skulle klubbas eller förslaget avslås, även här begärdes votering och S och V vann med 30 röster mot 15. Fem ledamöter valde att avstå sin rätt att rösta. Bland andra Kenneth Lundström (V), Björn Berglund, Mats Johansson och Lena Vikberg (S). En ledamot från S var frånvarande.