Skolmaten - het potatis på stormöte
Plättar från Tyskland, köttfärs från Polen, mat som slängs och barn som inte äter sig mätta. Att skolmaten är en het potatis märktes tydligt då upprörda föräldrar mötte kommunens ansvariga för att diskutera frågan på ett öppet möte i går kväll.
"Varför inte återgå till att servera vanlig mat från 90-talet" tycker Torbjörn Lundgren, tvåbarnspappa vars son ofta kommer hem hungrig och på dåligt humör.
Foto: Jens Ökvist
De som stod till svars - kostchefen Maria Stoltz, Krister Lindström, ordförande i teknik- och servicenämnden och Ruth Rahkola, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, blev hårt ansatta (särskilt de två förstnämnda) av mycket upprörda föräldrar
- Snälla, lugna er! manade till och med arrangörerna vid något tillfälle.
Det har länge funnits ett missnöje kring skolmaten i Piteå kommun och efter att ha legat och grott en tid har den nu slagit ut i full blom.
- Min son är sju år och en rätt stor kille som växer mycket. När det exempelvis varit vegetarisk mat så kommer han hem på ett fruktansvärt dåligt humör och han är inte ensam, för hela hans kompiskrets är det likadant. Varför inte servera vanlig mat från 90-talet och spara på salladsbordet när det gäller de yngsta? menade Torbjörn Lundgren, tvåbarnspappa.
Drabbas av migrän
Tove Jonsson, mamma till en sjuåring och en nioåring, upplevde liknande problem. En av hennes söner får ofta migrän, särskilt när den mat som serverats under dagen varit vegetariskt. För att få den mat han behöver krävs i dag ett läkarintyg:
- Men vad ska läkaren skriva egentligen, att han behöver fullgod, näringsriktig mat? Det trodde jag redan var ert uppdrag att tillhandahålla. I dag tog den mat som serverades på skolan dessutom slut. Nej, den mat ni serverar duger inte!
Flera föräldrar instämde i kritiken om att deras barn inte äter sig mätta och kommer hem hungriga och trötta. Barnen får inte äta hur många smörgåsar de vill (för att kompensera dålig mat) och många föräldrar anser att inte heller att deras barn får i sig tillräckligt med proteiner eller järn. Stora mängder mat som barnen inte gillar slängs dessutom.
De krav som föräldrarna förde fram är att maten måste bli bättre. Att man (så långt det är möjligt) går tillbaka till att laga den från grunden i ett kök på varje skola och att den också tillagas av bra, närproducerade råvaror. Plättar som köps in från Tyskland och kött och köttfärs från Polen gav man inte mycket för.
- Alla vill ha ett kök på den egna skolan, men i dagsläget är det ekonomiskt omöjligt, menade Ruth Rahkola.
Piteå kommun går istället åt andra hållet, hösten 2011 ska fem storkök laga all kommunens mat och 20 tjänster försvinner.
Käppar i hjulen
Stoltz menade att Lagen om offentlig upphandling också sätter käppar i hjulen för kommuner som vill handla från lokala producenter. Här säger lagen att ingen producent i upphandlingen får diskrimineras.
- Det är också svårare för oss här uppe att servera lokalt producerad mat, vi har färre producenter att välja bland än en kommun söderut.
De ansvariga upplyste också om att grötlunch inte längre är en ofta återkommande måltid. Vegetarisk mat en dag i veckan kanske blev för ofta. För att förbättra maten ska en handlingsplan för måltider i skola och förskola upprättats.
- Vår förhoppning är att få mer pengar till skolmaten i nästa års budget. Men beslut fattas av kommunfullmäktige, menade Krister Lindström.
Så jobbar vi med nyheter