Kostchefen Maria Stoltz och teknik- och servicenämndens ordförande Christer Lindström (S) påstår att skolmaten som serveras följer Livsmedelsverkets rekommendationer, men så är inte fallet.
Sågar grötluncher
I sin dokumentation "Bra mat i skolan" sågar den statliga myndigheten alla tankar på att servera gröt flera gånger i månaden.
"En lunch med fil eller gröt som huvudkomponent har svårt att uppfylla näringsrekommendationerna. Därför bör sådan lunch inte vara ett stående alternativ utan serveras enbart vid enstaka tillfällen", skriver man.
Uppfyller kraven
Enligt kostchefen Maria Stoltz näringsvärdeberäknas alla skolmåltider i kommunen över en veckoperiod och uppfyller då kraven.
- Har de räknat att barnen tar från salladsbordet då? Det är inte helt självklart att ta sallad till gröten, men det är viktigt att den möjligheten finns och att barnen uppmuntras till det, säger nutritionisten.
Att en hel veckas näringsintag räknas vid bedömningen tycker hon inte är särskilt konstigt.
- En skolmåltid ska täcka 30 procent av barnens behov och det är genomsnittet som gäller, berättar Åsa Brugård Konde.
Positiva till vegetariskt
Vegetariska rätter och soppa är Livsmedelsverket relativt positivt till.
- Det är dock jätteviktigt att man får i sig vegetabiliska proteinkällor som böner eller linser. Kött och fisk kan inte bara plockas bort utan att det ersätts med andra proteinkällor. När man äter soppa är det bra med en matigare sallad - kanske en som innehåller pasta - så att barnen blir mätta. Bröd till är också viktigt, menar Brugård Konde.
Smörgåsmargarinet Lätta, som bland annat serveras på förskolor i kommunen, ger inte Livsmedelsverket mycket för.
- Det bör bjudas på nyckelhålsmärkta produkter som innehåller högst en tredjedel mättat fett. I Lätta är det mer än så och det uppfyller alltså inte våra kriterier, säger Åsa Brugård Konde.