Själva orosanmälan har JO inga synpunkter på.
Mamman framförde i juni 2017 klagomål till Barn- och utbildningsnämnden om att kurator och lärare pratat med hennes barn utan hennes vetskap. Mamman ansåg att kuratorn borde kontaktat henne efter första samtalet med barnet innan fler samtal hölls. Mamman ansåg att lärarna kränkt hennes barn genom att tvinga henne till fortsatta samtal.
BUN menade att handläggningen av ärendet skett enligt gällande lagstiftning. Kuratorn har följt lagen om anmälningsskyldighet och sekretess i förhållande till vårdnadshavare.
Skolkuratorn fann vid samtal med barnet att det fanns risk för negativa konsekvenser för barnet om mamman informerades om anmälan.
De allmänna rutinerna för kuratorer är att samtalsserier med elever under 12 år inte ska genomföras utan vårdnadshavares samtycke. JO har inget att erinra mot det första samtalet, men menar att ett samtycke från vårdnadshavaren skulle krävts för fortsatta samtal.
BUN åberopade undantagsregeln som stöd för att inte ha informerat vårdnadshavaren, men JO ansåg inte att det framgått tillräckligt att barnet ansett det vore jobbigt att informera föräldrarna.
Eleven blev orolig över följderna av samtalet när denne fick veta att samtalen lett till en orosanmälan. Enligt JO var det olämpligt att kuratorn berättade för eleven om orosanmälan, samtidigt som det finns en viss förståelse för att kuratorn ville ge en återkoppling till eleven.
Eleven bytte omgående skola.