För 2018 redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott om 250 000 kronor. Ett glädjande resultat tycker nya nämndsordförande Louise Mörk (S) eftersom förvaltningen aviserat ett betydligt större underskott.
– Det känns jättebra att vi kan göra ett bra avslut, säger hon.
En viktig del är att Migrationsverket betalade ut 7,4 miljoner kronor till Piteå kommun i december, cirka 2,8 miljoner kronor mer än prognostiserat.
– Vi hade inte räknat med att vi skulle få tillbaka så mycket som vi fick, säger Louise Mörk.
Glädjen varar inte länge. Kostnaderna ökar kraftigt och i internbudgeten för 2019 föreslår skolchefen Malin Westling en resursomfördelning motsvarande 23 miljoner kronor för att klara kommunfullmäktiges ram.
– Vi ska ta internbudgeten på nästa nämnd, men vi har än inte hunnit träffas för att diskutera förslaget, så jag kan inte säga hur vi tycker. Vi väntar också på synpunkter från fackförbunden, säger Louise Mörk som inte utesluter svåra beslut framöver.
I förslaget ingår att alla verksamheter kommer att tvingas till allmän effektivisering för att kunna hålla föreslagen budget. Malin Westling skriver bland annat att neddragningarna påverkar förskolechefers och rektorers förutsättningar att leda sina verksamheter. Indragna tjänster inom såväl utbildningsförvaltningens administration som Centrum för Medie och IT- teknik (CMiT) innebär att förskola, grundskola och gymnasium kommer att få minskat stöd samt minskad digital utbildning.
”Neddragningar i pedagogiska satsningar inom gymnasieskolan liksom neddragningar i specialsatsningar som RegTek, Naturskola, Samspelsteam och Pedagogistatjänster kan påverka barnens och elevernas kunskapsutveckling, begränsa deras valmöjligheter samt försämra Piteå kommuns status som en skolkommun i framkant och en attraktiv arbetsgivare för pedagoger”, skriver skolchefen Malin Westling.
Nämnden fick inte pengar för sin kompetensförsörjningsplan och skolchefen konstaterar att det i rådande läge inte är möjligt att genomföra den.
”Att kompetensförsörjningsplanen skjuts på framtiden kan i sin tur leda till försvårade möjligheter att behålla samt rekrytera personal till verksamheterna vilket i förlängningen kan leda till försämrad kvalitet och måluppfyllelse samt försvåra utbildningsförvaltningens möjligheter att uppfattas som attraktiv arbetsgivare”.