Efter en debatt som innehöll både fakta och känslor så beslöt den rödgröna majoriteten i barn- och utbildningsnämnden att lägga ner skolan. Den samlade oppositionen reserverade sig mot beslutet till förmån för ett eget förslag.
Grunden för nedläggningsbeslutet är flera, men sammanfattas så här i majoritetsbeslutet.
”Vi har utrett olika alternativ som skulle möjliggöra att behålla verksamheten i Blåsmark, men vi har konstaterat att vi inom gällande regelverk inte kan garantera att undervisningen och fritidsverksamheten i Blåsmarks skola kan hålla den kvalité som vi skall ha i våra verksamheter”.
Oppositionspartiernas förslag löd ”Blåsmarks skola behålls och en del elever från havsbadet skjutsas dit om möjligt”.
Sviktande elevunderlag är grundorsaken till beslutet, men flera andra faktorer framfördes och diskuterades under Bun-mötet. En rad omständigheter som möjligen skulle kunna rädda skolan framfördes också, men förkastades av majoriteten utifrån de utredningar och riskanalyser som genomförts av förvaltningen.
Moderaten Lage Hortlund uttryckte besvikelse över förvaltningen och kallade utredningarna för ”styrda” och hävdade att tjänstemännen bara tittat på svårigheterna att bevara skolan och inte möjligheterna.
Något som förnekades av skolchefen Ingemar Jernelöf.
– Det är tråkiga anklagelser som inte har någon bäring. Oppositionen har haft gott om tid att begära kompletterande utredningar och perspektivet att behålla skolan har alltid funnits med.
Förslaget om att flytta asylsökande barn från Pite havsbad till skolan i Blåsmark är oavsett åsikt i sakfrågan en osäker lösning. Anledningen är helt enkelt att ingen vet hur många barn som vistas där år från år eller ens hur länge asylboendet består.
– Jag tycker att det är värt att pröva den lösningen. I sammanhanget är de skolskjutskostnader som uppstår försumbara, menade Lage Hortlund (M).
Att behålla skolan har också en ekonomisk aspekt. Det kräver högre elevpeng med sammanlagt 0,5 miljoner kronor. Inte möjligt, enligt majoriteten, eftersom högre elevpeng till alla elever i F-årskurs 3 i kommunen innebär en kostnadsökning på 37-39 miljoner kronor.
Erik Nilsson (L) föreslog att Blåsmarksskolan skulle bli filial till Bergsviksskolan som en lösning på problemet, men det kräver omfördelning av ekonomiska medel. En annan tanke var att flytta barn från Hortlax till Blåsmark, men i det fallet kan föräldrarna nobba en sådan flytt.
Fjärrundervisning är inte möjligt i Piteå kommun enligt gällande lagstiftning och det går heller inte att söka landsbygdsstöd.
Eva-Britt Danielsson (C) fångade upp oppositionens besvikelse.
– Om viljan finns så går det mesta att lösa.
Lage Hortlund gick ännu längre och menade att det där med pengar var ”svammel” i sammanhanget.
– Elevunderlaget räcker och så även elevpengen. Dessutom skapar en byaskola bra förutsättningar för goda skolresultat.
Men han fick mothugg av bland andra Anna Bogren Dalberg (S) som påpekade att det är pengarna som garanterar kvaliteten. Catrin Gisslin (MP) ansåg att Lage Hortlund var ”oansvarig”.
– Barn lärande är viktigast. Jag föredrar fakta framför känslor.
Dessa två nämnda politiker med flera skrev så sent som den 27 december 2016 i ett debattinlägg i PT att skolnedläggning i Blåsmark inte var lösningen. Ruth Rahkola (S) var inte en av dem, men hon beklagar att berörda föräldrar fick förhoppningar om att skolan ska vara kvar. Så är alltså inte fallet.
0911-645 23