Det är ett mycket väl känt omdiskuterat faktum att Piteå kommun tappat drastiskt i elevantal allt sedan marschen in i 2000-talet.
Närapå 50 klasser har utraderats, eller drygt tusen elever.
Att något måste göras för att rucka framtidens skolbudget i balans är ett otvistligt faktum; frågan är bara vad, var och i vilken form.
Enheternas numerär
I går diskuterade ks hur alla pusselbitarna ska omförflyttas med fortsatta förutsättningar för – som det så fint heter – "samarbete, pedagogiskt utvecklingsarbete och fördelning av arbetsuppgifter i förskoleklass, skola och fritids".
Ja, sossegrupperingen höll fast vid sitt tidigare torgförda förslag över de olika skolenheternas skissade numerär:
* En skolenhet, från förskola till årskurs tre, med 60 elever eller fler.
* En skolenhet för årskurs 4-6 med 100 elever eller fler.
* En skolenhet för årskurs 7-9 med 180 elever eller fler.
Reservation
Förslaget klubbades igenom i ks, dock med reservationer från hela Alliansen inklusive Miljöpartiet.
Det innebär att målprogrammet vandrar vidare till kommunfullmäktige som har att fatta slutgiltligt beslut vid sitt decembermöte.
– Modellen utgör ett vägledningsdokument, en tänkt inriktning som barn- och utbildningsnämnden så småningom ska ha som mall i sin fortsatta hantering av skolfrågorna, förklarade ks-ordförande Peter Roslund.
Nedläggningshot
Utfallet riskerar att bli dödsstöten för några av några av kommunens mindre byaskolor med färre elever.
Just därför pågår i vissa byar planläggning för presumtiv uppstart av friskolor.
Egna förslag
Alliansen samt Miljöpartiet reserverade sig i ks mot skolstrukturförslaget och yrkade alltså avslag.
Grupperingarna lovade återkomma med egna förslag inför kommunfullmäktiges sammanträde.