Grundskolechefen Elice Ökvist upplever att många föräldrar driver på för att göra en utredning. "Som förälder söker man svar och vill veta för att kunna hjälpa sitt barn", säger hon. Peter Andersson, avdelningschef på elevhälsan, håller med.
Barn med npf
De flesta remisser om utredning av npf-diagnoser hos grundskolebarn kommer från skolans värld.
– En utredning hos barn- och ungdomspsykologin kan initieras från skolan – om vårdnadshavare tillåter. Då skickar skolsköterskan en remiss samt ett pedagogiskt underlag. När utredningen är genomförd får barnet, familjen och remitterande instans resultatet. Vid samtycke av vårdnadshavare kan även skolan ta del av utredningen, säger Peter Andersson, avdelningschef på elevhälsan.
I skolans värld påverkas man när köerna för att få göra en utredning om exempelvis autism, adhd och add är långa.
– Vi ser att elever drabbas när det blir långa väntetider. Det är olyckligt, säger Peter Andersson.
Grundskolechefen Elice Ökvist håller med.
– Det kan var problem på lektionerna, men framför allt i de fria aktiviteterna såsom raster. Skolorna upplever relativt ofta att föräldrar är ledsna och bekymrade över att det uppstår konflikter både i skolan och hemma. Det man vill är att få till en fungerande vardag, säger hon.
Elice Ökvist upplever att många föräldrar driver på för att göra en utredning om man misstänker att en diagnos föreligger.
– Som förälder söker man svar och vill veta för att kunna hjälpa sitt barn. Skolan har dock ett uppdrag att anpassa utifrån alla barns behov, diagnos eller inte.
Hon anser att skolan i dag är ganska duktig på att anpassa undervisningen utifrån olika funktionsnedsättningar.
– Vi lär oss hela tiden och vi ser att de metoder som vi använder för npf-elever gynnar undervisningen för alla. Det handlar bland annat om struktur och att tydligt veta vad som förväntas av en.
En av dem som inte håller med är Petra Krantz Lindgren, författare, föreläsare och beteendevetare.
Hon anser att diagnos är en förutsättning för att skolan ens ska överväga att sätta in extra stöd. Och att det är därför föräldrars krav på skolan öknar när det finns en diagnos på papper.
"Kanske är det också därför som antalet diagnoser ökar? För att stödet från skolan nästan helt garanterat uteblir utan dokumenterad diagnos. Har man svårigheter måste man helt enkelt söka diagnos för att få stöd i skolan", anser Petra Krantz Lindgren.
Det är framförallt på rasterna som det uppstår problem. Skolorna upplever relativt ofta att föräldrar är ledsna och bekymrade över att det uppstår konflikter både i skolan och hemma.
För Piteås del har ett delvis nytt synsätt gjort att både elevhälsa, psykolog och skolsköterska tidigt involverats i den stora ombyggnationen av matsalen på Christinaskolan.
– De har stor kunskap och har tillfört värdefulla insikter om bland annat köer och stora grupper. Därför har vi sett över flöden redan på ritningsnivå. Vi har även gjort en hel del andra åtgärder tack vare deras synpunkter, säger Peter Andersson.
Finns det en knäckfråga där skola och vårdnadshavare tycker olika?
– Vårdnadshavare kan ha en annan bild av stödbehovet än skolan. En del vårdnadshavare ser en elevassistent som enda lösningen, men från skolans sida har vi inte alltid samma uppfattning, säger Elice Ökvist och fortsätter:
– Barnet kan vara på ett sätt hemma och på ett annat sätt i skolan. Det gör att vi kan se andra lösningar än en elevassistent, som inte alltid är det bästa.
Handlar det om ekonomiska resurser från skolans sida?
– Det handlar inte om resurser, vi har många parametrar att ta hänsyn till. Vad gynnar eleven? Hur rustar vi dem att tro på sig själva, att klara sig själva? Att bli en självständig person? Målsättningen är hela tiden att eleverna ska ta sig ut i yrkeslivet och fungera i samhället, säger grundskoleskolchefen.