PITEÅ
I dag blir en revisorsrapport om vård på lika villkor offentlig. Den tittar på den så kallade sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten – dödsorsaker som borde ha kunnat undvikas med medicinska åtgärder, tidig upptäckt och behandling. För både riket och länet har antalet fall minskat men resultatet är en måttstock för om vården i länet ges på lika villkor och svaret blir – nej det gör den inte.
Bland annat har man kommit fram till att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten vid kusten är betydligt lägre än i inlandskommunerna och att antalet män som avlider som en följd av något som borde ha kunnat behandlas är mer än dubbelt så många som antalet kvinnor som inte hade behövt avlida av sin sjukdom.
Enligt landstingsdirektör Mats Brännström handlar det först och främst om hjärt- och kärlsjukdomar och även till viss del diabetes.
–Det är det som slår igenom, säger han.
"Översjuklighet"
Brännström säger att det sedan länge är känt att Norrbotten har sämst siffror i landet när det gäller insjuknande i dessa sjukdomar och tittar man på sjukvårdsrelaterade åtgärdbar dödlighet så visar statistiken detsamma.
–Man kan ju spekulera i vad det beror på. Något genetiskt som ger en översjuklighet kan man nog slå fast men vi vet också att vi här generellt har en sämre livsstil vi röker mera, fler är överviktiga och vi motionerar för lite.
När man tittar på skillnaderna inom länet säger han att det är ett mönster som återfinns även på andra platser i landet.
–Västerbotten som ligger bra till i mätningen, faktiskt bland de bättre, har samma mönster när det gäller kust och inland.
Orsaken säger Brännström är densamma som de som ger skillnaderna i landet.
–Man är mer riskfaktorbelastade i inlandet.
Åtgärder
Att det skulle handla om att vården i inlandet har lägre prioritet inom landstinget kan Mats Brännström inte se.
–Den här statistiken speglar inte den akuta sjukvården vid hjärtinfarkt eller stroke. Den fungerar mycket väl runt om i hela länet. Där det brister är när vi ska förebygga insjuknande eller återinsjuknande.
Brännström hänvisar till åtgärder som gjorts för att förbättra siffrorna, bland annat hälsosamtal till alla 30-åringar i länet som nästa år kommer att utökas även till de som fyllt 40, 50 och 60 år.
–Det är något man gjort länge i Västerbotten och som har gett bra effekt när det gäller att komma åt folkhälsoproblem.
"Sätta upp mål"
Revisorerna vill att landstingsstyrelsen djupare ska analysera förhållandena i länet och titta på vad som krävs för att ge en likvärdig vård till alla i länet i jämförelse med övriga landet. De skriver även att styrelsen bör se vad som kan göras för att minska männens sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödlighet samt vad man kan göra för att siffrorna för Malmfälten och östra Norrbotten ska hamna på samma nivå som kustens.
– Det de säger är att vi har förbättrat oss men att skillnaderna mellan Östra Norrbotten, Malmfälten och kusten fortfarande är för stora och att vi måste sätta upp mål för att förbättra oss där, säger landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren (S).