Videon är inte längre tillgänglig
En tunn hinna frost glittrar över marken.
Utomhussäsongen börjar vara över för skateboardåkarna här i norr.
Grejorna de åker på står uppställda på en parkering med Acusticumspiran som riktmärke.
Någon box är ny, men mest liknar det en utspridd skräphög.
Nu när den första snön faller drar skejtarna åter in grejorna i skogsbrynet, där de övervintrar, i väntan på vårsol och barmark.
Men nu finns en öppning, en möjlighet till förändring i skateboardåkarnas vardag.
I kommunfullmäktiges protokoll från den 30 september i år finns nämligen en miljon kronor öronmärkta för posten ”skatepark”.
Vi har träffat bröderna Filip och Kalle Granberg, som på olika sätt försökt få till stånd en skateboardpark eller en lokal att åka i vintertid, under drygt tio års tid.
De har fortsatt där andra gett upp.
Med åren har deras förmåga att driva projekt, ansöka om pengar, beskriva idéer och tala för sin sak finslipats.
Utan att tänka på det har de tränat sig själva i rollen som entreprenörer.
– Att gnälla och sura fungerar inte, det har vi lärt oss. Vi har också lärt oss att ingenting kommer gratis, vi har inte blivit serverade lokaler och träningstider. På det stora hela har vi ordnat själva. Men nu tror och hoppas vi på ett positivt samarbete med kommunen, säger Kalle Granberg.
Vi hänger vid disken på skateboard- och snowboardbutiken Stale, långt ner efter Storgatan i Piteå. Där jobbar båda bröderna Granberg, Kalle, 24 år, också känd som artisten Kalle Gracias, samt lillebror Filip, 21 år.
– Kolla här ska jag visa dig, säger Filip och klickar fram en Facebookbild som delats ett antal gånger. Den föreställer skategrejorna på Acusticumparkeringen. Texten under lyder:
”Läste i tidningen i dag att friidrottshallen ska renoveras för 42 miljoner, känns som att skateboardåkarnas träningsanläggning behöver få del av lite kommunala medel till en uppfräschning!”.
Någon annan har svarat med en lägesrapport i form av en bild från en trasig byaramp.
Det som Kalle, Filip och deras likasinnade hittills inte lyckats med i plywood har de däremot haft framgång med att skapa i snö.
Det handlar om skapandet och uppbyggnaden av en snowboardpark på Lindbäcksstadion.
– Där var det enkelt, vi började bygga med snö och spade. Det kostar nästan ingenting och det har vuxit sig större eftersom. Nu kommer folk från både Luleå och Skellefteå vintertid för att åka och vi har verkligen satsat på att göra det bra. Med skateboard är det svårare, där blir det direkt mer pengar i materialkostnad, säger Kalle.
När halkan och snön gör det svårt att skejta utomhus byter många brädan under fötterna till snowboard. Men hela brädsporten kommer från varma Kalifornien. På 1950-talet ville ett gäng surfare ha något att göra när de surfbara vågorna uteblev och började sätta hjul på mindre brädor.
I vårt grannland Norge, har sporten faktiskt varit förbjuden. Mellan 1978 och 1989 var det totalförbudet att sälja, köpa eller använda skateboard.
Går man till sportens ursprungsland tjänar en professionell skateåkare i dag ungefär lika mycket som andra professionella idrottsmän i USA, främst genom inkomster från sponsorer och provision på sålda brädor, hjul eller skor. Actionsporttävlingen X-games och Street league drar storpublik.
Från en storindustri i USA, tillbaka till gräsrotsnivå i Piteå tror Filip att det finns fördelar med att skateboard numera finns med i Riksidrottsförbundet.
– Jag tror att det lättare blir accepterat när man vill arrangera saker, man har något att falla tillbaka på. Nu har vi också Piteå Xtremesport som vi kan anordna saker genom, säger han.
Själv började han åka för drygt tio år sedan, inspirerad av sin storebror och hans polare.
Med första midsizebrädan från World industries nötte han först på gatan utanför föräldrahemmet och senare på Kvarnvallens parkering.
– Då spelade jag både fotboll och hockey, men det fanns en annan gemenskap i skateboardvärlden. Det är bra folk och det var friare. När farsan skjutsade mig till fotbollsträningarna körde vi förbi Gunnars kiosk och rampen som fanns där då. Det gjorde ont i hjärtat att se polarna som redan slutat med fotboll och jag bestämde mig för att jag inte orkade spela fotboll mer. Istället åkte jag hem och tog på mig skatedojorna.
Medan fotboll och ishockey för Filip var sporter han utövade ser han skateboard som en livsstil.
– Vi har en privat grupp på Facebook där vi löst planerar när vi ska ses, men jag ser aldrig det som att jag ska träna. För mig är det gemenskapen, det sociala, som är grejen, trots att skateboardåkningen egentligen är individuell. Vi har kul och jag lär mig nya grejor. Att det är bra träning är ett plus i kanten eftersom jag inte gillar att gå på gym.
Skate genomsyrar livet, bland annat i form av mode och musik.
Tidigare när han reste följde brädan alltid med.
– Jag följer det som händer i skatevärlden dagligen, det görs mycket edits på Youtube och för mig är det självklart att hålla mig uppdaterad, säger Filip.
Sedan 2004 har bröderna Granberg figurerat i tidningen i olika skateboard- och snowboardsammanhang.
Sommarjobb, projekt och som en del av namninsamlingen – som faktiskt gett resultat.
Redan för några år sedan fick de gehör för sina önskemål och bowlen på busstationen byggdes.
– När det gäller bowlen hade vi sett ritningen och var nöjda, även om vi hellre ville ha en park för streetåkning. Dessutom blev lutningen för brant och den passar bättre för kickbikes och bmx-åkare. Vi har åkt en del på basketplanen på Strömbacka. Där finns bra asfalt, men där får vi inte vara. Det har varit problem med nedskräpning och klotter och man har tagit för givet att det är vi som har gjort det, säger Filip.
Men nu har alltså Kultur och fritid fått en miljon kronor och ett uppdrag att göra en förstudie samt en första etapp på en skatepark på området som går under arbetsnamnet Nolia / Norrstrand.
– Genom bland annat namninsamlingen för en skatepark har man lyssnat på ungdomarna, och även om en miljon kan tyckas lite i sammanhanget – parken i Luleå kostade 5,5 miljoner – så är det i alla fall en början, säger Mona Lundström, Kultur- och fritidschef.Tillbaka i butiken ska snart de tre tv-skärmarna rulla igång dagens filmade åk.
På butikshyllorna har skate lämnat plats för snowboard.
Mössor, vantar – och åkare – väntar på snön.
– För egen del känns det lite försent för en park, men vi har en ny kull unga åkare som är riktigt duktiga. Jag känner igen mig från när jag själv var i deras ålder. De kommer in i butiken och pratar och frågar, vi var exakt likadana. För egen del kan jag åka till Luleå och åka, men nu är det kidsen det handlar om. Att ge dem ett alternativ till hockey, fotboll – eller datorn, säger Kalle.