6 mars beslöt nämnden att yttra sig till mark- och miljödomstolen i Umeå över det krav som ställts på Lillpite kraft AB om att bygga fiskleder förbi Råbäckens kraftverk och Lillpite kraftstation i Lillpiteälven, och det är inget färskt ärende det handlar om.
Frågan har ältats ända sedan kraftanläggningarna byggdes för mer än 20 år sedan, där miljö- och byggnämndens ordförande Björn Berglund (S) pekar på att kraftbolaget struntat i att göra de fiskevårdande åtgärder som var förenat med villkoren för kraftverksbyggena.
Vid bägge anläggningarna handlar det dels om att bygga fisktrappor så att fisk kan vandra förbi kraftstationerna upp genom älven, dels om så kallade "smoltavledningar" för de yngel som planteras ut, men som för närvarande inte kan gå ned i havet eftersom kraftverken i Lillpite älv sätter stopp för det.
Tydlig vattendom
För kraftverksbolaget handlar det om en kostnad på drygt sex
miljoner kronor.
Björn Berglund pekar på att tidigare genomfördes ett EU-projekt i älven som syftade till att plocka bort rester från flottningsepoken.
- Ett bortkastat projekt om det finns anläggningar som hindrar fisken från att vandra, säger Björn Berglund, som pekar på att det finns en tydlig vattendom som ställer krav på fiskevårdande åtgärder.
- Man kan fråga sig om det inte gått så långt att det handlar om ett miljöbrott, menar miljö- och byggnämndens ordförande som förklarar att nämnden har tillstyrkt de förslag som lämnats, och nu inväntar den mark- och miljödomstolens beslut.
Hot om vite
- På sikt kan det bli fråga om att förena ett nytt krav med vite, säger Berglund, som uppger att det är tredje gången under hans 13-åriga tid som nämndsordförande, som kommunen yttrar sig till domstolen.
- Nu kör tankbilar yngel som planteras ut, men de överlever inte. Det är konstigt att Lillpite kraft klarat sig undan så länge medan bolag som Vattenfall har haft skyldighet hela tiden om att bygga fiskleder förbi sina anläggningar, säger miljö- och byggnämndens ordförande i Piteå.