Skärpt skadeståndsansvar svårt för ensam mamma

Det skärpta skadeståndsansvaret för föräldrar fungerar inte som tänkt. Brottsligheten har inte minskat – och ekonomiskt svaga drabbas hårdast.

Fundersam. Redan 2010, när det skärpta skadeståndsansvaret var ute på remissrunda, var Benny Wernqvist tveksam till reformen.

Fundersam. Redan 2010, när det skärpta skadeståndsansvaret var ute på remissrunda, var Benny Wernqvist tveksam till reformen.

Foto: Göran Ström / Norrbottens Media

Piteå2018-02-09 08:38

Det är Brå, Brottsförebyggande rådet, som granskat effekterna av reformen som kom 2010. Tanken med det skärpta skadeståndsansvaret var dels att föräldrarna skulle tvingas engagera sig och ta mer ansvar för sina barn, dels att det skulle ha en avskräckande effekt på ungdomsbrottsligheten.

Men av det syns intet, konstaterar Brå i en rapport.

– Vi har inte hittat något stöd för att reformen haft någon positiv effekt i den riktningen. Tvärtom kan relationen mellan barn och föräldrar försämras till följd av skadeståndsansvaret, särskilt i familjer där relationen mellan dem redan är ansträngd, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brå.

Utredarna har funnit att reformen slår ojämlikt eftersom den i stor utsträckning drabbar en redan utsatt grupp, de ekonomiskt svaga föräldrarna och då särskilt ensamstående mammor.

– Ensamstående mammor har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. När de dessutom döms att ta ansvar för sina barns skadestånd blir det ytterligare ekonomisk press för dem, säger Emy Bäcklin.

I rapporten konstateras också att en stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Den anses vara missriktad och uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.

Det är någonting som Benny Wernqvist, erfaren domare vid Luleå tingsrätt som dömt och dömer i många ungdomsmål, håller med om.

– Redan under remissrundan 2010 var jag tveksam, konstaterar han.

Reformen var inte färdigutredd, man hade bara bestämt sig att så här ska det bli och det kommer att få de här konsekvenserna, menar Benny Wernqvist.

– Nu är det bara att konstatera att det fungerar dåligt, både rent praktiskt för domstolarna och därför att syftena med reformen inte nås, kriminaliteten har inte minskat och självklart drabbar det ekonomiskt svaga hårdare, säger Wernqvist som konstaterar att åtalade ungdomar ofta kommer från just både ekonomiskt och socialt svaga familjer.

– Och att tvingas betala för det barnen ställt till med leder inte heller till att föräldrarna får bättre koll, säger han.

Sedan kan skadeståndsansvaret också leda till nya slitningar och bråk istället för att svetsa samman familjerna. Särskilt om föräldrarna är frånskilda kan ett solidariskt betalningsansvar för föräldrarna leda till nya gräl och diskussioner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!