2014 tillsatte den då borgerliga regeringen en utredning med direktiv att se över de så kallade 3:12-reglerna för småföretag.
Syftet är enligt det betänkande som nu landat på bordet, att förhindra att småföretagare i allt högre utsträckning omvandlar löneinkomster till aktieutdelning för att på så sätt minska sin beskattning.
3:12-reglerna beskrivs som ett komplext regelsystem som infördes för att hantera spänningar vid beskattning mellan inkomst av tjänst och på företagande.
Entreprenörskatten har tidvis fått hård kritik för att vara för komplicerad och har därför enligt uppgift lättats upp under senare år. Nu vill dock regeringen skärpa kraven.
– Syftet är att få en bättre balans mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänster, säger Johanna Mihaic, enhetschef vid Finansdepartementet på avdelningen inkomst/skatt och sociala avgifter.
Vid en aktieutdelning i dag skattar ägaren och närstående till exempelvis familjeföretaget 20 procent om vd:ns lön i bolaget ligger under sex basbelopp. I vd:n Maud Spencers fall (se artikel intill), handlar det om 47 000 kronor.
Hade lönen legat under den nivån hade Spencer med familj tvingats skatta 60 procent. Till beräkningen av underlaget för beskattningen hör dels basbeloppen, dels företagens totala löneunderlag och det kan förstås variera.
Nu föreslår dock utredaren i ett färskt betänkande att underlaget för skatteberäkningen ska ändras. Sex basbelopp höjs till åtta vilket ger en årslön på 492 000 kronor. Till det ska läggas företagets löneunderlag. Det betyder enligt Svenskt Näringsliv att månadslönen för Svalsons vd måste ligga på lägst 74 000 kronor för att hon och närstående aktieägare ska undvika att åka på 60-procentig skatt vid en aktieutdelning. Till bilden hör dock att det finns ett tak, uppjusteringen av lönen kan aldrig landa över nio basbelopp.
Johanna Mihaic säger till PT att målet med förändringen är att företagare alltmer ska nå gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt. Hon bekräftar att hittills har reglerna varit relativt snälla, men nu föreslås de alltså att stramas åt.
Förslaget är nu ute på remiss och går förslagen igenom den politiska processen väntas de skarpare reglerna träda i kraft under 2018.