Lördagkvällens stora jordskalv hänger kvar som en jättesnackis på nordliga breddgrader.
Tiotusentals medborgare har fortsatt vädra sina associationer om skenande stridsvagnar, kraschade plan, snötakras – och telefonen har gått varm hos Reynir Bödvarsson, "facit" vid alla stora jordskalv.
För den islandsfödde seismologen på geovetenskapliga institutionen i Uppsala kommer inte jätteskalvet – det högst uppmätta på över 100 år – som någon överraskning.
– Det här området i Bottenviken är det mest skalvtäta i hela Skandinavium, säger han.
– Vi har på senare år uppmätt flera skalv på magnituder strax under 3,9 som nu registrerades.
Bödvarsson slår dock fast att det aldrig funnits risk för några tsunamivågor, vilket nämnts.
– Det krävs magnituder på minst sju och därutöver för att orsaka en tsunami. Lördagens skalv har knappast ens orsakat några skador i isen efter kustremsan, säger han.
Ras- eller sprickskador på fastigheter i Norrbotten, Västerbotten eller på finska sidan håller han också för uteslutet.
– Byggnader med friska konstruktioner klarar skakningar av den här omfattningen. Däremot kan väl defekter märkas på hus som i grunden har dåligt murbruk, säger Bödvarsson.
LÄS OCKSÅ: ”Skalv skakade Norrbotten”
– Men lördagens jordskalv är mycket intressant eftersom det skedde på havsbotten på 16 kilometers djup inuti en platta. Vanligtvis inträffar skalven mellan olika plattgränser, och om dessa förhållanden är vi väl pålästa. Skalv under och inuti bottenplattor är mera okända fenomen och kräver ytterligare forskning, säger han.
I Sverige finns 65 seismologiska mätstationer utspridda över landet. Dessa registrerar omkring 800 skalv varje år, varav 230–250 i Bottenviken från Gävle upp till Luleå. Ett tiotal skalv i landet uppfattas årligen av människor, varav i snitt två väcker större uppmärksamhet.
– Ett skalv av med magnitud 3,9 ger inga skador, men påminner oss om vår sårbarhet och ett skalv av den här storleken kommer ungefär vart tionde år. Rent logiskt inträffar ett skalv i Sverige på över fem i magnitud vart hundrade år, ett på över sex vart tusende år.
LÄS OCKSÅ: ”Läsarnas upplevelser av skalvet”
– Detta faktum gör oss forskare lite förbryllade över det finska beslutet att brygga ett kärnkraftverk på andra sidan Bottenviken. Naturligtvis har skalvtätheten tagits med i bedömningen och riskbilden för allvarliga jordskalv gör man givetvis allt för att bygga bort. Men jag är tveksam till kärnkraft i området och inte minst för den avfallsproblematik som kommer att finnas kvar över flera hundra år, säger Reynir Bödvarsson.