Den som blir utsatt för ett brott (målsäganden) har rätt till skadestånd av den som gjort sig skyldig till brottet. Skadeståndet delas upp i olika delar och kan i all enkelhet beskrivas på följande sätt.
Sjukvårdskostnader
Om man blir utsatt för t.ex. misshandel kan det bli nödvändigt med exempelvis sjukhusbesök. Vidare kan det bli aktuellt med inköp av mediciner. Dessa kostnader finns det möjlighet att få skadestånd för av gärningsmannen. Har man dessutom tvingats stanna hemma från jobbet har man även rätt att få ersättning för den inkomstförlust man drabbas av. Ersättningen för inkomstförlusten motsvarar skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat få om han inte hade skadat sig och den inkomst som han haft trots skadan.
Sveda och värk
Sveda och värk är ett något ålderdomligt uttryck och med det menar man ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av mer övergående natur. Skadeståndet har till funktion att kompensera den skadelidande under vad som brukar kallas "den akuta sjuktiden". Det avser först och främst under tid som man varit sjukskriven men sammanfaller nödvändigtvis inte med sjukskrivning. Ersättningsnivåerna tar sin utgångspunkt i schabloner som ursprungligen tagits fram av Trafikskadenämnden för trafikolyckshändelser.
Lyte och stadigvarande men
Lyte avser utseendemässiga följder såsom ärr med mera. Även när det gäller ersättning för lyte finns tabeller upprättade av Trafikskadenämnden där ersättningen bestäms schablonartat beroende av var ärret finns och hur framträdande eller vanprydande det är. Även bestående men, det vill säga något slags kvarstående medicinskt besvär, ersätts enligt schabloner som fastställts av Trafikskadenämnden.
Kränkning
För att ersättning skall kunna utgå för kränkning krävs att någon genom brott blivit allvarligt kränkt. Brottet måste också innefatta ett angrepp mot person, frihet, frid eller ära. Exempel på brott där ersättning för kränkning kan utgå är misshandel, hemfridsbrott och grov stöld (bostadsinbrott). Kränkningsersättningen har till syfte att kompensera den skadelidande för den negativa upplevelsen när brottet begås. Brottsoffermyndigheten ger årligen ut en praxissammanställning i fråga om kränkningsersättning.
Förfarandet
Den som blivit utsatt för ett brott och har skadeståndsanspråk mot gärningsmannen kan framföra sina krav till åklagaren. Åklagaren är i normalfallet skyldig att framställa kraven i domstol. Målsäganden kan under vissa förutsättningar få en egen advokat, ett målsägande biträde. Om sådant utses har målsägandebiträdet till uppgift att framställa skadeståndsanspråket i domstol.
Ersättning från myndigheten
Brottsoffermyndigheten är en statlig myndighet där man som brottsoffer kan ansöka om brottsskadeersättning i de fall då man inte får någon ersättning från gärningsmannen. Ersättning kan utgå även i fall då förundersökningen läggs ned. Ersättning kan utgå för kränkning, skada på kläder, glasögon och liknande föremål som målsäganden bar på sig vid brottstillfället.
