Den åtalade bilföraren, en 68-årig Pitebo, har berättat att han stannade till i korsningen men såg inte den andra bilen som kom söderifrån på Havsbadsvägen. Han körde ut och då small det. Den andra bilen körde in i hans, gick av vägen och voltade flera varv innan den slutligen stannade vid sidan av vägen.
Mannen i den andra bilen, målsäganden i det här fallet, var vid medvetande men mycket svårt skadad. Han fördes med ambulanshelikopter till Umeå universitetssjukhus, därefter vårdades han en tid vid Sunderby sjukhus och slutligen vid Piteå älvdals sjukhus.
Svåra skador
Han berättade i tinget att han hade fragmentariska minnesglimtar av de personer som först kom till olycksplatsen; en "tjej" och "grabbarna", i övrigt minns han ingenting av olyckan och det är först efter en tids sjukhusvistelse som han börjar ha minnesbilder.
Målsäganden, också han i 70-årsåldern, fick ansiktsfrakturer, fraktur i bröstryggen och halsryggen, revbensfraktur, lungkollaps och en hjärninfarkt. Han har genomgått ett flertal långa, komplicerade operationer och annan behandling på sin väg tillbaka till livet och har tillbringat 2,5 månader på sjukhus. Han lider fortfarande sviterna av olyckan, men blir sakta bättre och bättre.
Under rättegången förklarade hans juridiska ombud, målsägandebiträdet Linnea Llindqvist, att de ville avvakta med att framföra några skadeståndskrav då det i nuläget var oklart vilka men som kommer att bli bestående.
Har erkänt
Den åtalade Pitebon har erkänt det som läggs honom till last. "Det var en olycka. Jag såg honom inte och körde ut framför honom, så var det" sa han i tinget.
Han menade dock att det bör poängteras att skadorna torde ha blivit mindre svåra om mannen suttit fastspänd. Enligt kammaråklagare Ulrika Schönbeck påverkar det inte själva åtalet, men möjligen skadeståndsfrågan. Hon yrkar böter för vållande till kroppsskada. Dom meddelas den 29 oktober.