Sjukfrånvaron ger negativa konsekvenser

SJUKSKRIVNING. - Det är en vanlig myt i Sverige att människor vill bli sjukskrivna. Därför sjukskriver en läkare som vill vara hygglig med sina patienter. Men många vill inte alls bli sjukskrivna, de känner sig tvärtom kränkta av det och struntar kanske i att lämna in sjukintyget.Det sade professor Kristina Alexanderson, forskare i sjukfrånvaro vid Karolinska Institutet, vid en konferens i Piteå på fredagen.

Piteå2006-01-28 00:00
Det finns anmärkningsvärt lite forskning kring sjukfrånvaro och konsekvenserna av att vara sjukskriven, omtalade forskaren vid konferensen, som arrangerades av Försäkringsmedicinskt centrum norr och Sapientia utvecklingscenter och som samlade över 200 deltagare. Rubriken var Varför kommer så få tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning?

För knappt två år sedan fick Kristina Alexanderson i uppdrag av regeringen att identifiera förhållanden inom hälso- och sjukvården som kan ha en negativ effekt på handläggningen av sjukskrivningsärenden och frånvaro. Hon fann att framför allt bristande ledning, kunskap och samverkan bidrar till att sjukskrivningarna blir onödigt långa. Extra stora är problemen inom primärvården.

Biverkningar

Av de studier som ändå gjorts framgår att sjukskrivning ofta medför negativa konsekvenser som sänkt självkänsla, social isolering, mera värk och en negativ påverkan på ekonomin.

- Min bild är också att dessa biverkningar kommer snabbt. Därför är det så viktigt med en snabbare återgång till arbetet.

Alexanderson påpekade att vi har väldigt långa sjukskrivningstider i Sverige, 2-5 gånger längre än i Danmark, och långa sjukskrivningstider främjar inte hälsan, ibland kan de rent av förvärra sjukdomen.

Som exempel på våra långa sjukskrivningstider nämnde professorn så kallad ballongsprängning som görs i samband med hjärtinfarkt. Efter ett sådant ingrepp på män är det i Sverige vanligt med nio månaders sjukskrivning, vilket är fem gånger så lång tid som i Danmark.

De regionala skillnaderna i fråga om sjukskrivning är dock stora när det handlar om hjärtinfarkt och bröstcancer.

En andra bedömning

Enligt en norsk studie är det 53 gånger så vanligt att patienten blir sjukskriven om han eller hon känner läkaren sedan länge.

Därför, för att få en "second opinion", har man i Stockholm infört ett system där två andra läkare går in och gör en ny bedömning när någon har varit sjukskriven i sex veckor.

Somliga i och för sig allvarliga sjukdomar som vissa cancerformer motiverar inte att man är borta från jobbet med alla negativa följder som det kan få.

När det gäller exempelvis diabetes och hypertoni (höjt blodtryck) är det viktigt att arbeta så mycket som möjligt. Det sade den kontroversielle distrikts- och försäkringsläkaren Bo Hallkvist i Haparanda vid en presskonferens i anslutning till fredagens seminarium.

Trenddiagnoser

Hallkvist har utmärkt sig genom ifrågasätta den höga sjukskrivningsfrekvensen i Norrbotten.

- Jag tror inte att svenskarna verkligen är världens sjukaste folk och att norrbottningarna har landets mest extrema ohälsa. Det finns inget vettigt skäl till att man är sjukskriven mycket längre i Norrbotten än i Småland.

Hallkvist betecknade utbrändhet och fibromyalgi som tillfälliga "trenddiagnoser", diagnoser som når Norrbotten först ett par år efter att de kommit till Skåne. Till Finland kommer de ännu senare, om alls.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om