En av inititaitivtagarna till satsningen var landshövding Per-Ola Eriksson. Övriga medaktörer i projektet är Kommunförbundet, kommunerna, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Luleå tekniska universitet, Norrbottens Handelskammare, Norrbottens Idrottsförbund, Polismyndigheten, Svenska kyrkan och arbetsmarknadens parter.
Halverad sjukfrånvaro
Det gemensamma målet är att halvera sjukfrånvaron fram till år 2008 och skapa bilden av Norrbotten som ett attraktivt län för människor och företag att verka och leva i.Den 1 december 2004 tillträdde Birgitta Johansson som processledare för Frisk. Hon är specialist i allmänpsykiatri samt konsult i mental hälsa och management.
- Vi måste inse att hälsa och utveckling hör samman, säger Johansson, som sedan hon tillträdde sitt nya uppdrag har fått se en tillfriskning av länets arbetsföra befolkning.
I december 2002 var ohälsotalet 56,2 dagar i snitt per Norrbottning mellan 16 och 64 år. Den siffran är nere på 51,3. En förbättring med 4,9 dagar. I Sverige är det bara Västerbotten som kan redovisa en bättre utveckling.
Gällivare
och Arjeplog bäst
Bland kommunerna är det hittills Gällivare och Arjeplog som lyckats bäst. Där minskade ohälsotalet med 9,4 respektive 9,9 dagar. Gällivare utsågs också till förra årets Friskkommun.- Medvetenheten om hälsa i arbetslivet är en helt annan hos företag och organisationer än för bara några år sedan. Sjukdom kostar inte bara företagen pengar. Det är att förspilla mänsklig kapacitet. Ökade insatser för att främja hälsan är en god framtida investering.
43 dagar i sikte
I ohälsotalet räknas även personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning in, det som förut kallades sjukpensionering. Det drar upp genomsnittet.Trenden är ändå tydlig. Ohälsotalet minskar. Färre går sjukskrivna. Ändå har Norrbotten fortfarande Sveriges högsta ohälsotal.
- Men trenden är positiv. Våra egna interna förväntningar är att få ner ohälsotalet i Norrbotten till 43 sjukdagar i snitt per år.
Tidigare var hjärt- och kärlsjukdomar vanligare i Norrbotten än övriga Sverige. Även på detta område närmar sig länet riksgenomsnittet. Sundare levnadsvanor och bättre kost är ett par förklaringar.
- Dessutom har fler blivit medvetna om olika riskfaktorer på ett annat sätt än tidigare, förklarar Kerstin Sandberg, på landstingets sekritariat för folkhälsa.
Att medellivslängden också successivt stiger kan användas som ett grovt mått på bättre hälsa.<\c>