Sjörapporten - snudd på en helig tidpunkt

Har för tillfället ingen aning om vilken dag det är. Klockan har rostat ihop, vindarna är varma och det finns fortfarande några konserver kvar under durkarna. Varför då bry sig om något så fjuttigt som datum och klockslag? Bland båtfarare finns annars en snudd på helig tidpunkt nämligen 21.50 då dagens sista sjörapport läses i P1. Aktiviteterna på stränderna brukar då avstanna, de ibland högljudda sittbrunnsdiskussionerna tystna och till och med måsarnas skrän dämpas i vördnad och respekt för den tilldragelse som för många styr morgondagen. Har man riktigt tur är det dessutom Andre Franke som på vackert bruten tysklandsvenska meddelar att vid "Suud Utshira ventas tiiå till feemtån meeter i sikonden..." Grabben är ett kongenialt mediageni och väderrapporten förvandlas från siffror och väderstreck till en högtidsstund av oanade lingvistiska mått.

Själv bryr jag mig allt mindre om morgondagens väder. Är det soligt och förliga vindar idag är jag nöjd, morgondagen är som bekant en helt annan dag. Naturligtvis bör man känna till vilka vindstyrkor och riktningar som förväntas den närmaste tiden, speciellt om man skall göra en längre översegling på öppet hav, men grundregeln måste ändå vara att båt och besättning skall klara av att hantera vilket väder som än dyker upp. Sedan skall man komma ihåg att en väderprognos är just en prognos - det vill säga en hyfsat kvalificerad gissning - men inte mer än så. Eller som herr Gunnar Papphammar sa: "I morgon blir det… väder"

Vi har de senaste dagarna kryssat norrut i härliga vindar tillsammans med umebåten X-Presley. Det är Staffan Blylod med svågern Björn ombord som gör oss sällskap upp mot Höga Kusten. Staffan har rötterna i Svensbytrakten och vi brukar ses varje sommar på regattorna. Genom Härnösand begär vi gemensamt broöppning och går sedan i konvoj med tyska och finska båtar genom den vackra staden. Lilla Svea tappar dock snabbt intresset och somnar fastspänd i Feelgoods akterpulpit. Skönt för alla. Efter några dagar skiljs sedan våra vägar, X-Presley fortsätter norrut (de har lyssnat på väderapporten, det har inte vi …) medan vi går in mot Nordingrå. Undrar om inte det här är ett av Sveriges allra vackraste kustavsnitt, och bygder överhuvudtaget. Här lär finnas 52 byar, 52 sjöar och 52 berg och kanske är det så. I alla fall är det vackert som en fornnordisk saga och varmt som i en turkisk bergsby.

I kväll kommer den fiolspelande nakenseglaren från norr. Då blir det sång och surströmming på bryggan.

Ohoj!