Sjöräddarnas två båtar ligger vid bryggan i Renöhamn.
Sjöräddningssällskapet jobbar aktivt med att locka fler kvinnor. I dagsläget behöver man dock både män och kvinnor då Piteåstyrkan är nere på tio–tolv aktiva sjöräddare.
– Vi behöver ju ha jour 24 timmar per dygn från maj till slutet av oktober, så det skulle vara jättebra om vi var 25–30. Samtidigt vill vi ta hand om de elever vi har. Har vi för många elever hinner vi inte lära upp dem ordentligt, säger mentorn Carina Leinehed.
Elev är man en sommar och sedan kan man gå kurser kring egen säkerhet, fartygsbefäl och maskinbefäl. Sjöräddningssällskapet står för utbildningen och eleverna behöver inte ha några särskilda förkunskaper.
– Jag tror att många tror att man ska vara kustskeppare. Att man ska vara jätteduktig på sjön och att man ska kunna massa saker, men det får man lära sig. Har man bara intresset, är simkunnig och kan ta sig hit inom en rimlig tid så är man kvalificerad, säger Carina Leinehed och fortsätter:
– Man har en mentor och får lära sig pö om pö. Under vintern repeterar vi första hjälpen och sjukvårdsbiten och under våren börjar vi öva och fräscha upp minnet kring hur man bogserar och så. Det gör vi kontinuerligt så att det sitter.
I sommar får man en ny båt. "Vi ska hämta hem en tolva, en lite större båt, och tanken är att det blir en brygga i Kalix där den här 90-båten hamnar", säger Carina Leinehed.
Det här blir första sommaren för Katrin Edlund.
– Jag kör traktor och lastbil till vardags och jag var och sjösatte de här båtarna, så på den vägen är det. Man lär sig saker hela tiden och man tänker på ett annat sätt än innan, även fast vi har båt hemma, säger hon.
Alla kan engagera sig, konstaterar de. "Det är bra om man inte blir sjösjuk när det guppar, men det vet man ju inte. Man kan vara landsfast medlem också", säger Carina Leinehed.
Sjöräddningen i Sverige står för över 80 procent av all sjöräddning. I Piteå åker man ut cirka 50 gånger per sommar och 40 av larmen gäller medlemsservice. Det kan vara motorproblem, en trasig propeller eller en båt som gått på grund.
– Man behöver inte vara någon hjälte och solnedgången är rätt fin när man har bogserat i fyra timmar, säger Carina Leinehed.
De övriga tio larmen är räddningstjänstlarm – alltså larm som kommit via SOS alarm. En brinnande båt, en sjukande båt eller ett sjukdomsfall, till exempel.
Det här blir andra sommaren med "åttan". "Den är lite lättare och mer manövrerbar", säger Carina Leinehed.
När man har jour får man sova över på stationen om man har längre än 15 minuter dit.
– Vi har ett tvättstugeschema kan man säga. Man ska alltid ha en skeppare som är utbildad och formellt tar det ansvaret. I fjol började vi prata om att ha en av båtarna i Pitsund, för vi är ganska många däromkring, säger Carina Leinehed.