Det här framgår av en undersökning som opinionsinstitutet Skop gjort för tidningen Dagens Samhälle.
Något som får valforskaren Henrik Oscarsson att komma med en minst sagt kontroversiell åsikt.
- Lägg ner det, säger han.
Större
Riktigt så drastiskt vill inte statsvetaren Håkan Myrlund uttrycka sig.- Nej, däremot kan det konstateras att intresset för kommunalval och landstingsval rent allmänt tenderar att sjunka. Vid förra valet låg deltagandet under det för riksdagsvalet, säger han.
Något som också framgår av Skop:s undersökning. Där sägs att intresset för riksdagsvalet är nästan dubbelt så stort. Detta anser Myrlund också varierar.
- Tittar vi lokalt på förra valet vet vi att i exempelvis Markbygden i Piteå var valdeltagandet rent allmänt mycket lågt, säger han.
Lägga ner
Henrik Oscarsson hävdar med viss envishet ändå att landstingsvalet är "den svenska valdemokratins akilleshäl". Han tycker att man borde överväga avskaffa val på mellannivån i Sverige till förmån för någon form av indirekt valförfarande.- Min tanke är att man bör se över och kanske rensa bort val som känns oviktiga för väljarna och satsa på de viktiga.
Men Håkan Myrlund är ytterst tveksam till en sådan lösning.
- Det finns de som också förordar att vi ska lägga ner landstingen, konstaterar han.
- Vi vet av erfarenhet att många väljare är osäkra. Lika många bestämmer sig sent, rent av sista veckan, säger han.
Myrlund tror inte heller att egna valdagar för kommuner och landsting skulle öka intresset. Och i den frågan är de två tämligen överens.
- Inget annat skulle vara mer skadligt för valdeltagandet, säger Oscarsson som i ett sånt läge tror att valdeltagandet skulle sjunka under det för EU-valet, det vill säga mellan 30 och 40 procent.
Risk
Myrlund ser också en klar risk med separata valår.Då uppfattar han möjligen att kortare valperioder skulle kunna vara en lösning.
- Två år är för kort. det skulle bara öka risken för politisk populism, säger statsvetaren och förklarar att just det var en av anledningarna till att det blev mandatperioder på fyra år.
- Det har gett mer utrymme för att agera politiskt långsiktigt, säger han.
Men det har även skapat möjlighet till mer "impopulära" beslut och möjlighet att se effekter av långsiktig politik.
I könsfördelningen framgår att kvinnorna visar större intresse än männen. Var fjärde man uppger sig vara "helt ointresserad" av landstings- och regionval, jämfört med 17 procent bland kvinnorna.
Även kommunvalet intresserar fler kvinnor. Men när det gäller riksdagsvalet är männen mer intresserade än kvinnorna.<\c>.